meningen med livet - Marie

Namn Marie Jäder Molander

Ålder 55

Yrke Präst i Svenska kyrkan

Civilstånd Gift. Två barn i ett tidigare förhållande. Fem barnbarn.

Bor På landet, en mil utanför Norrköping.

Vad är meningen med livet?

- Den övergripande meningen med allas våra liv är kärleken, tänker jag, fast kärleken har ju så många dimensioner så den kommer till uttryck på olika sätt för olika människor. För mig är mina barn den stora meningen och kärleken och det var dom som lärde mig att älska, sådär villkorslöst, som den äkta kärleken är. Sen tänker jag också att meningen med livet, med mitt liv, är att bli mig själv. Att bli den jag innerst inne är, mitt Riktiga Jag. För om jag går omkring i livet och låtsas och önskar att jag vore någon annan, vore på ett annat sätt eller såg annorlunda ut, vem har jag lurat då? Vad är det för mening då? För mig har det varit en kamp och mycket arbete i terapi i många år för att skala av alla rädslor och all skam som jag har burit sen barndomen, men jag är en bit på väg. En bra bit på väg.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills har utvecklats?

- Ja, idag lever jag lite av ett drömliv, faktiskt! För fem-sex år sen så skrev jag ner saker jag drömde om som bl a gällde boende, arbete, sätt att leva och möjligheten att kunna köpa hund som länge varit en dröm. Idag har allt det gått i uppfyllelse, vi bor precis där vi knappt vågade önska, jag jobbar i församlingen där vi bor så jag har nära hem på raster till våra hundar, för jo, det har blivit två stycken!

Men vägen hit har inte varit spikrak, långtifrån. Jag har alltid, så länge jag kan minnas, känt att jag varit ett oönskat barn och min barndom var kärlekslös med mycket alkohol och bråk. Och jag gick ständigt omkring med känslan av att vara skyldig, men jag visste inte till vad. I tonåren började jag söka bekräftelse och kärlek ute bland kompisar på ett destruktivt sätt som lika gärna hade kunnat sluta mycket illa.

Vid nyss fyllda tjugo så blev jag mamma till min dotter och jag tänker att det på många sätt blev lyckan för mig och jag minns kristallklart en morgon när jag satt med min son i famnen, som föddes tre år senare, minns känslan av att "jag kan aldrig bli lyckligare än så här".

En oktober natt 1997 hände något annat som förändrade mitt liv på ett genomgripande sätt, det var då jag fick min kallelse att bli präst. Det är något som jag skulle kunna skriva en hel bok om, fast samtidigt, hur beskriver man något som det inte finns ord för? Det blir bara floskler, gamla slitna uttryck och nästan banalt så jag försöker inte ens... Jag jobbade då som frisör och älskade mitt jobb och det här blev verkligen något som förändrade allt; jag avvecklade mitt företag, pluggade i fem och ett halvt år och prästvigdes 2003...

Så för fyra år sen kom jag i kontakt med yogan. Jag hade tränat på Friskis o Svettis i många år men längtade efter nåt "mer". Provade yoga på Friskis och på gym men det kändes inte "på riktigt". Men så gick jag första gången på Ashtangayoga när det startade här i Norrköping och jag kände direkt att jag "var hemma". Fyra år har gått och jag vet att jag bara gått ett litet steg på den oändliga yogavägen men oj vad det har hänt mycket, i min kropp men också mentalt. Att meditera med hjälp av sin kropp, som yogan till stor del är för mig, har förändrat mig inifrån och ut. Idag älskar jag min kropp!! Mina rynkiga knän, mina gulliga tår, mina starka armar. Och då är vi tillbaka till Meningen med livet, för om jag kan älska mitt yttre, se på min kropp med uppriktig ömhet, kärlek och stolthet så är det också lättare att försonas med och älska den man är därinne. Så att man kan vara, törs vara sitt Riktiga Jag. Med hjälp av terapi ibland, yoga varje dag och en tro på att Någon vill mitt liv och alltid vill mitt bästa, lever jag idag.

Vilken är din livsfilosofi?

- Lev nu!

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet? Vad skulle det vara?

- Sök upp någon, vuxen, äldre, gammal som du har stort förtroende för och kanske ser som en förebild. Någon du kan prata med om allt. Prata. Prata. Prata. Om allt som är viktigt för dig. Om allt som är svårt och allt som gör ont... Och lyssna inåt. Vad säger Det därinne?