Nej, det är ingen bra dag. Mår piss. Har inte kunnat sova något. Känns som om någon hamrar på mina leder. Jag har ont i hela kroppen, ont i halsen, ont i tänderna. Svamp i hela munnen, också på tungan. Magen är det si och så med. Men det värsta är liksom trycket i huvudet. Som om hjärnan trycks ihop. Som om någon tar blodtryck på min hjärna.
Fan, jag vill bort från det här nu. Orkar inte. Vill inte. Vill bara bort.
Har gråtit nu på morgonen.
Är så inihelvetejävla trött på det här.
Känns som en dag när jag inte har lust att hålla uppe någon kämparglöd. Vill bara ligga ner och tycka att livet är förjävligt.
Snart ska jag till vårdcentralen och få min första vita-blodkropps-spruta. Kanske vänder det lite när den börjar värka om några dagar. Jag kan ju gången nu. Det börjar alltid med svamp i munnen som sitter kvar i flera dagar. Och sen rullar biverkningarna på.
Man kan lugnt påstå att biverkningarna rullat på.
Jag behöver er hjälp. Jag vill ha era råd.
Jag har några frågor:
1, Jag ska opereras 15 november på Divali. Jag vill nu veta allt om ärr, hur man tar hand om ärr. Hörde talas om en speciell kirurgtejp i Usa, som läker samtidigt, någon som vet?
2, Hur tar man hand om ärr på bästa sätt? Jag har ganska dåligt läkkött, ska tjepen vara på hela tiden. Hur länge? Vilken tejp?
3, Någon berättade att i Usa använder man annan "tråd" att sy med, så att ärren blev extra fina, någon som vet?
4, Ska man massera ärren, vilken olja är bäst?
Sedan har jag frågor om min rehabilitering. Eftersom man måste söka nu, för att ha möjlighet att komma med på nåt.
Jag vill ju helst åka till ett ställe där jag får lära mig att läga levande föda och att träna. Nu ska jag försöka hitta ett ställe som kan passa mig efter operationen och strålningen. Vi får ju stöd från Landstinget. Vart ska jag söka mig?
1, Någon som varit på Vidarkliniken? Bra och dåligt?
2, Masesgården? Bra och dåligt?
3; Mösseberg? Bra och dåligt?
Har jag missat något bra ställe som Landstinget ger rehabilitering till?
Nej, idag är ingen bra dag. Håll tummarna för att det blir bättre. Men jag är ledsen och har ont.
Fan, jag vill bort från det här nu. Orkar inte. Vill inte. Vill bara bort.
Har gråtit nu på morgonen.
Är så inihelvetejävla trött på det här.
Känns som en dag när jag inte har lust att hålla uppe någon kämparglöd. Vill bara ligga ner och tycka att livet är förjävligt.
Snart ska jag till vårdcentralen och få min första vita-blodkropps-spruta. Kanske vänder det lite när den börjar värka om några dagar. Jag kan ju gången nu. Det börjar alltid med svamp i munnen som sitter kvar i flera dagar. Och sen rullar biverkningarna på.
Man kan lugnt påstå att biverkningarna rullat på.
Jag behöver er hjälp. Jag vill ha era råd.
Jag har några frågor:
1, Jag ska opereras 15 november på Divali. Jag vill nu veta allt om ärr, hur man tar hand om ärr. Hörde talas om en speciell kirurgtejp i Usa, som läker samtidigt, någon som vet?
2, Hur tar man hand om ärr på bästa sätt? Jag har ganska dåligt läkkött, ska tjepen vara på hela tiden. Hur länge? Vilken tejp?
3, Någon berättade att i Usa använder man annan "tråd" att sy med, så att ärren blev extra fina, någon som vet?
4, Ska man massera ärren, vilken olja är bäst?
Sedan har jag frågor om min rehabilitering. Eftersom man måste söka nu, för att ha möjlighet att komma med på nåt.
Jag vill ju helst åka till ett ställe där jag får lära mig att läga levande föda och att träna. Nu ska jag försöka hitta ett ställe som kan passa mig efter operationen och strålningen. Vi får ju stöd från Landstinget. Vart ska jag söka mig?
1, Någon som varit på Vidarkliniken? Bra och dåligt?
2, Masesgården? Bra och dåligt?
3; Mösseberg? Bra och dåligt?
Har jag missat något bra ställe som Landstinget ger rehabilitering till?
Nej, idag är ingen bra dag. Håll tummarna för att det blir bättre. Men jag är ledsen och har ont.
Hej kära du! Fan fan fan för allt det onda och jobbiga idag med biverkningarna!
SvaraRaderaBort med det dumma!! Puss
Jag var på Mösseberg två veckor och det var bra tyckte jag. Jättefin byggnad, den gamla delen framförallt. Där hade dom ordinär kost och en del vegetariskt men det kan ha ändrats.
Det var ju -98 jag var där.
Idag skulle jag välja Vidarkliniken helt klart. Har hört mycket positivt om stället.
Dom har ju erytmi, målning och biodynamisk kost. Och ännu mer bra saker förstås. Jag har varit på besök och läst om det och funderar på att ta en må-bra-helg nån gång.
Hoppas du hittar ett ställe du känner är riktigt bra för dig.
Jo, tejpen ja...den ska sitta på rätt länge efter operation. Läkarna är duktiga på att sy så det blir fina ärr.
Peace Love & Understanding.
Kram
Lena
Hej Karin!
SvaraRaderaJag ser massor av sår och ärr dagligen och framförallt: hur fantastisk kroppen är på att läka dessa. När det kommer till sårläkning så är det, precis som med det mesta i livet, viktigt att ge kroppen rätt förutsättningar innifrån. Zink är viktigt, och att försöka att äta mycket så att din kropp får energi för att orka läka. (Det är såklart lätt att säga men kan vara nog så svårt för dig att genomföra) En annan sak som påverkar sårläkningen mer än många tror är smärta. God smärtlindring efter operationen är inte bara en rättighet av humanitära skäl, utan jätteviktig för kroppens läkande förmåga. Smärta gör att en massa "smärtämnen" frisätts i kroppen, och detta hämmar sårläkningen. En tredje sak som jag tänker på är aktivitet. Upp på benen så fort efter operationen som det bara går! Jättejobbigt, men så otroligt viktigt. Inte bara för sårläkningen och cirkulationen utan också för andning, tarmar och den allmänna återhämtningen. Och kom ihåg att ett sår efter kirurgi läker ganska lätt. Det kommer gå jättebra!
Kramar
Sofia
ps. Om du har några frågor kring hälsa eller sjukvård så får du självklart höra av dig!
Stackars stackars dig Karin. Åh vad jag lider med dig, nu måste det bara få vara slut på eländet. Styrkekramar till dig tjejen!
SvaraRaderaLilla Söt! Låt det få vara en helvetesdag. Du har hela tiden varit en sån kämpe och så stark, ibland kanske det bara behövs en gråta-i-fosterställning-stund?? Du kommer tillbaka, du har alldeles för mycket glöd för att fastna i ömkan, låt det bara få vara trist en stund. Det vänder! Och du - aldrig mera cellgift (tjohoo!)
SvaraRaderaNär det kommer till sårläkning vet jag ett lite udda sätt. Bröstmjölk. Låter kanske både slemmigt och underligt men genom tider har folk använt det och det är i alla fall värt ett försök, garanterat ofarligt. Bröstmjölk är RENT men har också massor av nyttiga antibakteriella egenskaper, vilka har jag inte koll på men du kan ju testa om du vill. Be någon ammande kvinna att pumpa ut lite, du kan förvara det i små isbitsformer (i frysen). Badda såret och LÅT MJÖLKEN torka in. Förr gjorde man ofta rent sår med denna fiffiga vätska.... Och du Karin, det är SÅÅ många som tänker på dig och VET att allt kommer att bli bra. Stor kram!
Jag antar att sådana svackor alltid kommer även om de inte är många och djupa. Ibland behöver man gråta och få vara liten och inte orka tänka positivt eller framåt. Styrkekramar till dig!
SvaraRaderaHej Karin!
SvaraRaderaBra tips från Sofia, så jag håller mig till 'tejptipsen'. Du ska ha på tejpen så länge du bara orkar, gärna ett år (särskilt om du exponerar området för sol - kanske du inte gör iof.) Det går jättebra med vanlig hederlig kirurgtejp, dvs sådan där av 'papper' (brun el vit) som går att köpa på apoteket som ser ut som en liten tejprulle. Syftet med tejpen är att själva 'klistret' gör att vävnaden hålls mjuk och därmed ej bli hård, vilket gör ärren mycket finare och mindre framträdande. Sedan skyddar det mot ljus, så att ärren blir vita och fina och inte mörkfärgade. Du ska säkert ha någon annan mer avancerad tejp alldeles efter ingreppet medan ärret läks. Jag hade varit mkt noga de första veckorna med att inte 'sträcka ut' över det opererade området, så att det inte börjar glipa.
Tror det kommer gå jättebra för dig! Du ser så hälsosam ut, med ett normalt sunt leverne, så jag kan inte tänka mig annat än att det kommer gå finfint. Lyssna på vad kirurgerna råder dig till att göra, och följ det. Om du fortfarande har frågor tycker jag du ska försöka kontakta någon plastikkirurg (på KS eller varsom) för att få riktigt bra råd och tips. Det är där jag själv lärt mig om tejpen mm. Är själv läkare och har själv blivit opererad vid två tillfällen och varit mkt orolig för hur ärren skulle bli. Jag var supernoga med tejpen (var iof sommar och på utsatta områden) men de är nu fina, mjuka och som tunna vita streck bara.
All lycka till! Har träffat massor med patienter i din situation och måste bara säga att du verkar vara helt enastående stark i det här, är MYCKET imponerad över hur mkt du har orkat yoga under tiden, det kommer du ha igen framöver! Och inte minst att du har så många fina människor runt dig, det är få förunnat.
Kram
/m
Hej Karin!
SvaraRaderaHar en bok av dig hemma och jag är, liksom du, helt såld på Moonsuns produkter. Jag har en reumatisk sjukdom och har fått cellgifter mot den, så jag vet hur det känns. Jag kan verkligen rekommendera Vidarkliniken. Jag har varit där flera gånger, både som inneliggande patient och på deras dagvård. De gångerna jag har varit där har många kvinnor med bröstcancer också varit där. Jag valde att ha ett eget rum, så ett tips om du väljer Vidarkliniken och vill ha eget rum, är att vara ute i god tid med remiss och bokning av vistelse där. Det kan vara kö till ett eget rum. Det enda negativa jag kan komma på med Vidarkliniken är att kvällsmaten serveras väldigt tidigt och blir man hungrig senare på kvällen/natten så är köket stängt. Då finns det bara riskakor och skorpor och det mättar inte så bra. Jag blev så glad när jag läste ditt inlägg där du sa ifrån (i inlägget), då du fått höra negativa kommentarer från din omgivning för att du väljer att bli behandlad av den traditionella sjukvården. När jag insjuknade för flera, flera år sedan så fick jag liknande kommentarer. "Om jag var sjuk skulle jag aldrig äta syntetisk medicin"... osv. Jag tror på en kombination av skolmedicin och komplementär medicin. Lycka till, och det ska bli spännande att läsa vad du väljer för rehabilitering. /Jenny
Fina Karin! Förstår att det är skit just nu MEN snart är du i final dvs strålningen å sen MÅLET!!!!! Tänker så mycket på dej!!!!!!! Kram Mimi
SvaraRaderaJag har opererat bort mitt högra bröst + körtlar i armhålan.Hade en aggressiv BC med spridning till lymfkörtlar i armhålan. Mitt ärr är jättefint nu (säger alla proffessionella som sett det). Jag hade tejp länge och följde de restrektioner jag fick. Det är idag exakt 10 månader sedan jag fick min sista cytostatikabehandling. Idag arbetar jag heltid. Tränar och yogar. Jag mår faktiskt jätte bra.
SvaraRaderakram till dig
/a
Hej!
SvaraRaderaAll styrka och kramar till dig. Du får mig att se ödmjukt på livet. Jag vill inte klaga över tråkigt väder när jag vet hur oväsentligt klagomål det är. Jag vet inte så mycket om Vidarkliniken fast jag bott i Järna. Men jag minns jag läste Louise Hoffstens biografi och i den åker hon dit när hon fått ms, ett boktips från mig. Masesgården..där brukar ju Malin Berghagen vara, ännu en yogasjäl..
Kram till dig
Mösseberg!
SvaraRaderaMin mamma har varit där du är nu. Det är fem år sen och hon mår bra idag, Hon var en vecka eller vad det var, på Mösseberg och hon har fortfarande kontakt med många ur sin "grupp" därifrån. Det var helt ovärderligt enligt henne, att få cancerkompisar. Som orkar lyssna och som VET. De ses någon gång i månaden och äter middag!