Ända sedan jag hörde om en kompis som hade en korall som boat in sig i hans öra efter en Thailandsresa har jag oroat mig för det och för såna här grejer. Helsjukt, men tydligen händer det.
Jag är uppväxt med den här tidningen. Tyckte att allt var så spännande och jag slukade och förfasades över varje sida.
Men lite så, alltså en ding ding värld-känsla kan jag känna inför hela begreppet cancer. Det är en sjukdom som tar sig så många olika skepnader. Så svår att få grepp om. Och så många som har åsikter om hur man bäst bekämpar cancer.
När jag går igenom texterna från mitt cancerår, slås jag av hur mycket information jag fick, från alla håll och kanter. Så mycket råd, så många saker som jag borde äta eller inte äta. Och helst skulle jag åka till ett annat land och söka hjälp där. Hur svårt det var att förhålla sig. Att liksom inte grabba alla halmstrån. De hade ruinerat mig. Jag vet inte hur mycket jag lagt ner på att bli frisk. Har inte orkat räkna. Och egentligen jag är här nu och jag känner mig frisk och stark. Och mitt kall, ja, det kanske är att pusha andra att orka. Att hitta sina vägar. För lite tror jag det är det handlar om att lyssna på sin kropp. Liksom på riktigt känna efter hur och vad den vill och behöver. Och hur lite vi tyvärr gör det.
Jag vet inte om jag berättat, men jag har fått en remiss till Vidarkliniken. Så väldigt tacksam för det. Precis nu för ett år sedan la jag in mig efter alla cancerbehandlingar. Då fick de ta hand om min kropp, den här gången tänkte jag att jag skulle lägga in min hjärna.
Tack för alla era fina kommentarer på mitt inlägg på alla hjärtans dag. Det blir svårt att välja en "vinnare", får helt enkelt ha "tävling" oftare. Men om ett par dagar får ni veta.
OBS! Det finns plats kvar på Knipworkshopen i Karlstad 1 mars. Sprid gärna vidare. Här hittar du info om den
Vi har lagt in en Knipis i Stockholm 2 mars, här har du mer info
Jag är uppväxt med den här tidningen. Tyckte att allt var så spännande och jag slukade och förfasades över varje sida.
Men lite så, alltså en ding ding värld-känsla kan jag känna inför hela begreppet cancer. Det är en sjukdom som tar sig så många olika skepnader. Så svår att få grepp om. Och så många som har åsikter om hur man bäst bekämpar cancer.
När jag går igenom texterna från mitt cancerår, slås jag av hur mycket information jag fick, från alla håll och kanter. Så mycket råd, så många saker som jag borde äta eller inte äta. Och helst skulle jag åka till ett annat land och söka hjälp där. Hur svårt det var att förhålla sig. Att liksom inte grabba alla halmstrån. De hade ruinerat mig. Jag vet inte hur mycket jag lagt ner på att bli frisk. Har inte orkat räkna. Och egentligen jag är här nu och jag känner mig frisk och stark. Och mitt kall, ja, det kanske är att pusha andra att orka. Att hitta sina vägar. För lite tror jag det är det handlar om att lyssna på sin kropp. Liksom på riktigt känna efter hur och vad den vill och behöver. Och hur lite vi tyvärr gör det.
Jag vet inte om jag berättat, men jag har fått en remiss till Vidarkliniken. Så väldigt tacksam för det. Precis nu för ett år sedan la jag in mig efter alla cancerbehandlingar. Då fick de ta hand om min kropp, den här gången tänkte jag att jag skulle lägga in min hjärna.
Tack för alla era fina kommentarer på mitt inlägg på alla hjärtans dag. Det blir svårt att välja en "vinnare", får helt enkelt ha "tävling" oftare. Men om ett par dagar får ni veta.
OBS! Det finns plats kvar på Knipworkshopen i Karlstad 1 mars. Sprid gärna vidare. Här hittar du info om den
Vi har lagt in en Knipis i Stockholm 2 mars, här har du mer info
Här har ni mig och Cissi när vi var på mappiegalan förra veckan.
Jag uppskattar din oförställda glädje o lust att dela med dig här på bloggen o i dina böcker. Jag uppskattar din humor, ibland lite svartare och ibland så där färgsprakande naiv..skrattar fortfarande högt när jag läser rubriken "slicka upp i brygga och smaska kotte"..får man säga så? Nej eller ja, jo men varför inte =) Vi är tillräckligt gamla för att säga precis vad vi vill o det är så jäkla befriande!
SvaraRaderaBåde jag och min man är intresserade av kosten..hur äter man för att stå emot, för att kunna påverka sin hälsa så gott man kan, för att ge kroppen förutsättningar att orka, det skulle jag vilja läsa mer om och dessutom på ditt sätt, utan pekpinnar...Jag har ju precis hämtat ut bla yoga erotica för att vi nu äntligen har planerat att satsa på oss, på hälsan och på oss tillsammans
Jag tycker det känns så deprimerande att just du, som tagit så väl hand om din kropp, drabbats av den där hemska sjukdomen. Då känns det lite som om att det kvittar att sköta sig, man blir ju ändå sjuk. Har ni cancersjukdom i släkten?
SvaraRaderaJag har nu yogat till din dvd Yoga för rygg och nacke. Tycker den är toppen! Tack för att du delar med dig.
Kram