Idag hade en bc-syster (bröstcancersyster) skrivit på min facebooksida, att hon ville göra om oktobermånad till en grön månad, istället för rosa. Så bra tanke.
Jag förstår vad hon menar, och jag håller med henne.
Idag är internationella bröstcancerdagen.
För mig är den inte rosa.
För mig handlar den om överlevnad och för mig är det detsamma som grönt.
Varför?
Jo, att liksom välja grönt hela vägen.
Från ax till limpa.
Jag har skrivit så mycket om det förut. Om ni läser min blogg bakåt i tiden så kommer ni kunna läsa vad jag tycker och tänker.
Tänk om vi kunde få med oss Naturskyddsföreningen och sälja gröna band, så att vi som vill hitta mer alternativa vägar till att bekämpa den här skitsjukdomen, eller åtminstone tillsammans med de mer konventionella vägarna. Alternativ som inte ger biverkningar som tar bort vår sexlust, eller i värsta fall dödar oss.
Jag förstår inte varför vi i Sverige inte samarbetar mer med komplementär vård. Och då menar jag inte humbug, utan till exempel alternativ som man i Tyskland använder med lyckade resultat.
Som det finns studier på.
Varför kan vi inte vara mer öppna i Sverige?
Jag skulle vilja säga så mycket om det här rosa jippot.
Men marknadskrafterna vinner alltid.
Det som förvånar mig mest, är att ingen ifrågasätter, att alla köper det här med välgörenhet med hull och hår. Ungefär som vi som ifrågasätter rosa bandet är emot forskning. Nej, ingen kan ha mer fel.
Och jag orkar inte vara arg, kämpa emot och ifrågasätta varje gång det är oktober.
Jag vill så klart att vi hittar ett botemedel mot cancer nu.
Men i det tysta, jag väljer den gröna vägen. Och som min kompis säger idag börjar Gröna oktober.
Ge dig själv en grön månad. Drick gröna drinkar. Ett steg i taget.
Idag bröstcancersystrar.
Idag är vår dag. Gör den till en bra dag.
Ta hand om dig. Ge dig själv en kram, att du orkat. Att du står ut.
Och idag skickar jag också en tanke till alla de som inte klarade det. Till er människor som den här skitsjukdomen tog bort från livet för tidigt.
Idag ska jag ta mig till behåaffären Eva Melke. Dit vi med bröstproteser går för att hitta en passande behå. En plats där de hjälper oss och prövar ut bra proteser och fina behåar. Ägarinnan har bjudit in mig. Jag ska signera min bok Jag vill fan leva.
Kom dit. Kom förbi.
Jag förstår vad hon menar, och jag håller med henne.
Idag är internationella bröstcancerdagen.
För mig är den inte rosa.
För mig handlar den om överlevnad och för mig är det detsamma som grönt.
Varför?
Jo, att liksom välja grönt hela vägen.
Från ax till limpa.
Jag har skrivit så mycket om det förut. Om ni läser min blogg bakåt i tiden så kommer ni kunna läsa vad jag tycker och tänker.
Tänk om vi kunde få med oss Naturskyddsföreningen och sälja gröna band, så att vi som vill hitta mer alternativa vägar till att bekämpa den här skitsjukdomen, eller åtminstone tillsammans med de mer konventionella vägarna. Alternativ som inte ger biverkningar som tar bort vår sexlust, eller i värsta fall dödar oss.
Jag förstår inte varför vi i Sverige inte samarbetar mer med komplementär vård. Och då menar jag inte humbug, utan till exempel alternativ som man i Tyskland använder med lyckade resultat.
Som det finns studier på.
Varför kan vi inte vara mer öppna i Sverige?
Jag skulle vilja säga så mycket om det här rosa jippot.
Men marknadskrafterna vinner alltid.
Det som förvånar mig mest, är att ingen ifrågasätter, att alla köper det här med välgörenhet med hull och hår. Ungefär som vi som ifrågasätter rosa bandet är emot forskning. Nej, ingen kan ha mer fel.
Och jag orkar inte vara arg, kämpa emot och ifrågasätta varje gång det är oktober.
Jag vill så klart att vi hittar ett botemedel mot cancer nu.
Men i det tysta, jag väljer den gröna vägen. Och som min kompis säger idag börjar Gröna oktober.
Ge dig själv en grön månad. Drick gröna drinkar. Ett steg i taget.
Idag bröstcancersystrar.
Idag är vår dag. Gör den till en bra dag.
Ta hand om dig. Ge dig själv en kram, att du orkat. Att du står ut.
Och idag skickar jag också en tanke till alla de som inte klarade det. Till er människor som den här skitsjukdomen tog bort från livet för tidigt.
Idag ska jag ta mig till behåaffären Eva Melke. Dit vi med bröstproteser går för att hitta en passande behå. En plats där de hjälper oss och prövar ut bra proteser och fina behåar. Ägarinnan har bjudit in mig. Jag ska signera min bok Jag vill fan leva.
Kom dit. Kom förbi.
Tack för det inlägget. Har själv mycket komplicerade känslor denna rosa månad så jag hänger på ditt gröna tåg och ger mig själv en kram. Och dig. <3 //Ylva
SvaraRadera