Dagsform: Lite orolig natt. Jag som gick ut så hårt igår om att jag inte bryr mig om mitt utseende. Ni ska få läsa om min natt. I morse åkte min man och hans lille son tillbaka till Stockholm. Vi kommer inte att ses förrän om en vecka. Jag och Ray har umgåtts dag och natt, jag har varit typ symbiotisk med honom. I natt innan han skulle åka hade jag värsta mardrömmen. Vaknade gråtandes, hulkade riktiga såna där krokodiltårar och vaknade sedan arg på Ray. Usch, jag är en hemsk människa. Nu ska ni får höra vad jag drömde...
Jag är utsatt i den situation jag är i. Jag vet att de som är nära mig också är sköra, mår dåligt. Bär på oro. Så jag vet att jag inte är ensam i det här. Jag kan verka stor och stark. Och jag är ju det också, men inte alltid. Jag är en litenliten spillra ibland. En ledsen och orolig och väldigt rädd person. Så klart. Vem är inte det i en situation som denna?
Skulle vara omänskligt om jag inte var det, faktiskt.
Därför vill jag också dela med mig om min litenhet. Och sånt jag inte är så stolt över, för att visa hur dubbelt allt är.
Också för att ni inte bara ska tänka att jag är så där stark hela tiden. För det är jag inte.
I alla fall.
Jag drömde att jag fick reda på att Ray var otrogen. Och att han var det flera gånger. För en del människor är säkert otrohet ingen grej. För mig är det en stor grej.
Jag är en extremt monogam person om jag verkligen älskar någon. Och jag har aldrig, ALDRIG älskat en pojkvän/kille/man så mycket som jag älskar min man.
Och jag är också extremt gammalmodig när det kommer till äktenskap, i nöd och lust och då också otrohet.
För mig handlar det om trygghet och tillit. Det allra viktigaste för mig i ett förhållande.
Jag litar på min man. Han är en bra man. Och jag vet att han litar på mig.
Men min stora fasa är att bli lämnad i den situation jag är i nu. Min utsatta situation. Min utsatthet.
Och gissa vem jag drömde att han var otrogen med?
Jo, en fröken Sverige-tjej.
Haha, nu idag kan jag skratta åt det. Men i drömmen var det så obehagligt.
Jag stod där med mitt kala huvud, utan ögonbryn och ögonfransar. Så utsatt i hela mitt väsen.
Så idag tar jag den lilla Karin i handen. Det är okej. Alla känslor får finnas, man behöver kanske inte agera på varje känsla. Men de får finnas.
I natt vaknade jag också av att huset skakade. Vi hade jordbävning här nere i Skåne, så det var säkert fler än jag som hade en orolig natt.
Och by the way, min yoga i morse var underbar. Gjorde handstands och skorpionen och tog hälarna i bryggorna. Vad jag älskar min starka kropp.
Jag är utsatt i den situation jag är i. Jag vet att de som är nära mig också är sköra, mår dåligt. Bär på oro. Så jag vet att jag inte är ensam i det här. Jag kan verka stor och stark. Och jag är ju det också, men inte alltid. Jag är en litenliten spillra ibland. En ledsen och orolig och väldigt rädd person. Så klart. Vem är inte det i en situation som denna?
Skulle vara omänskligt om jag inte var det, faktiskt.
Därför vill jag också dela med mig om min litenhet. Och sånt jag inte är så stolt över, för att visa hur dubbelt allt är.
Också för att ni inte bara ska tänka att jag är så där stark hela tiden. För det är jag inte.
I alla fall.
Jag drömde att jag fick reda på att Ray var otrogen. Och att han var det flera gånger. För en del människor är säkert otrohet ingen grej. För mig är det en stor grej.
Jag är en extremt monogam person om jag verkligen älskar någon. Och jag har aldrig, ALDRIG älskat en pojkvän/kille/man så mycket som jag älskar min man.
Och jag är också extremt gammalmodig när det kommer till äktenskap, i nöd och lust och då också otrohet.
För mig handlar det om trygghet och tillit. Det allra viktigaste för mig i ett förhållande.
Jag litar på min man. Han är en bra man. Och jag vet att han litar på mig.
Men min stora fasa är att bli lämnad i den situation jag är i nu. Min utsatta situation. Min utsatthet.
Och gissa vem jag drömde att han var otrogen med?
Jo, en fröken Sverige-tjej.
Haha, nu idag kan jag skratta åt det. Men i drömmen var det så obehagligt.
Jag stod där med mitt kala huvud, utan ögonbryn och ögonfransar. Så utsatt i hela mitt väsen.
Så idag tar jag den lilla Karin i handen. Det är okej. Alla känslor får finnas, man behöver kanske inte agera på varje känsla. Men de får finnas.
I natt vaknade jag också av att huset skakade. Vi hade jordbävning här nere i Skåne, så det var säkert fler än jag som hade en orolig natt.
Och by the way, min yoga i morse var underbar. Gjorde handstands och skorpionen och tog hälarna i bryggorna. Vad jag älskar min starka kropp.
Vet du, när du skrev att det värsta har hänt på FB så trodde jag/fasade jag för att din man varit otrogen.
SvaraRaderaMärkligt nog så pustade jag ut, tills jag läste om vad som verkligen hänt dig.
Jag är glad för din skull att du har din man och han har dig.
puss
Lena
Ofta när jag skriver att jag mår helt underbart bra eller så på bloggen så brukar det slå över innan kvällen så jag blir helt utsjasad eller arg eller ledsen.. Kontraster..
SvaraRaderaVarma kramar
Många av oss är väl både starka och svaga i vissa sammanhang utan att vara i ett sånt utsatt läge som du är.
SvaraRaderaJag känner också som du ang otrohet. Det är ett enormt svek i mina ögon att vara otrogen så jag förstår din reaktion!
Hemsk dröm du hade och tur att det bara var en dröm....
/ninni
Men fy vad det smärtar att bara drömma något sådant. Jag hade såå gärna varit i Båstad nu och yogat med dig o Petri! Å vad grym du är som yogar så mkt, gör djupa bryggor och handstående.. Stor Kram från Bella
SvaraRaderaJag tycker precis som du om otrohet och det är ju inget som bara händer, det är ett val man gör och därför ser jag det som ett stort svek. Förstår att det var en riktig mardröm! Skönt att du fick en härlig yoga. Jag hade också en underbar yogamorgon och orkade långt mer än jag brukar. Kanske en extra bra måndag helt enkelt? Stor kram
SvaraRaderajag gillar att du skriver om alla delar för livet är så sällan svart eller vit och kanske ännu mindre när livet förändras som det har gjort för dig. Du är fantastisk!
SvaraRadera