Vissa mornar vaknar man upp och känner att man kanske varit på väg åt fel håll. Att det är så lätt att hamna i stressen och snurren, ryckas med. Jag tål inte stress, men det är så svårt att värja sig.
Stress äter sig in i en människa och kanske är det så att man märker när det är försent hur mycket skada den gjort.
Livet skulle vara så mycket enklare om man bodde på en strand i ett varmt land och fick äta ekologisk frukt. Men det funkar ju inte så.
Man måste. Eller jag kanske ska säga jag måste lära mig att leva i den här staden. Staden med de snabba stegen. Med pulsen som slår fortare och fortare.
Jag måste lära mig det.
Mina steg behöver inte vara snabba bara för att någon annan hastar.
Vad har jag bråttom till?
Stress äter sig in i en människa och kanske är det så att man märker när det är försent hur mycket skada den gjort.
Livet skulle vara så mycket enklare om man bodde på en strand i ett varmt land och fick äta ekologisk frukt. Men det funkar ju inte så.
Man måste. Eller jag kanske ska säga jag måste lära mig att leva i den här staden. Staden med de snabba stegen. Med pulsen som slår fortare och fortare.
Jag måste lära mig det.
Mina steg behöver inte vara snabba bara för att någon annan hastar.
Vad har jag bråttom till?
Så sant, Karin. Jag har haft samma funderingar nu när jag ska börja jobba i Stockholm på deltid. Bor i Karlstad. Gäller att vara i sig själv och låta alla stressa förbi utan att låta det tränga in för mycket i mig. För storstadspuls är ju härligt farligt lockande. För mig kommer det vara kul & inspirerande att åka både iväg till tempot och tillbaka till den lugnare mindre staden, som jag ibland tycker saknar just tempo och vidgade vyer. Gäller att ha den där varma stranden i hjärtat. Jag har alltid en vacker vy över danska Bornholm i mitt hjärta. Skimrande hav, vajande rågfält, sol.........
SvaraRaderaIllusionen av att allt skulle vara bättre om det var varmare och vi hade ekologisk frukt året runt, runt hörnet. För att använda en sliten klyscha, det är inuti det sker. Jag tänker att vi ofta kopplar ihop våra dippar med vädret i det här landet. Som om inte människor hade dippar där det är varmt... Jag förstår inte riktigt det tänket. Sedan är jag med dig fullt ut att vi inte mår bra av stress. Gör någon det? Jag tycker att du verkar vara en mästare på att ta hand om dig själv och hitta vägar till välmående. Samtidigt är vi alla mänskliga och har våra dippar då och då. Livet helt enkelt. Varm kram!
SvaraRaderaVisst är det svårt att hålla ifrån sig stress i vårt samhälle, men du, är det egentligen något som hindrar dig från att uppfylla din dröm?
SvaraRaderaDitt arbete , med yoga och författande, kan du säkert utföra även "på en strand" och du har inga barn, som rycks bort från skola och kamrater.