Meningen med livet - Annika

Namn: Annika Lindberg

Ålder: 57

Yrke: Yogalärare och handledare inom sorgbearbetning i mitt egna företag Stillastund och anställd som marknadsförare/projektledare på universitet i min stad

Civilstånd/familj: Gift. Har tre barn i familjen, ett barnbarn

Bor: Strax utanför Örebro. För ett år sedan flyttade vi från ett boende mitt i stan till en mil utanför och jag älskar friden och stillheten.

Vad är meningen med livet? 
- Den frågan började jag fundera på tidigt i mitt liv. Försökte prata med vuxna i min närhet som alla sa att jag inte skulle fundera så mycket. Vilket gjorde att jag tänkte ännu mer och hårdare. I tonåren hade jag många existentiella funderingar på orättvisorna i världen och hur det kunde komma sig att vi var så lyckligt lottade på många sätt i den här delen där jag råkade födas. Livet är inte rättvist i det korta perspektivet. Det följer mig fortfarande ibland när jag ser katastrofer och hemskheter som utspelar sig på andra ställen på jorden. Försöker göra gott där jag är. Har haft en tuff syn på att allt måste vara lärdomar i livet och det har känts hårt. På senare år har jag hittat ett mjukare förhållningssätt till livet. Eller kanske handlar det helt enkelt om relationen till mig själv? Jag tror att det är meningen att vi ska leva utan rädsla och i glädje och kärlek. Och det kan se ut hur som helst. För olika individer.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats? 
- Ja det måste jag svara ett stort ja på. Det känns som min bästa tid är nu. Så mycket oro, rädslor och tveksamheter som följt mig och som jag släppt via olika metoder. Jag tror på kombinationer av sätt att komma åt det som hindrar eller blockerar oss människor på olika vis. För min del har det handlat om terapi, sorgbearbetning och yoga. Terapin ser jag som en ren investering och ett sätt att sortera mitt känslobagage och se min personlighet. Sorgbearbetningen som jag arbetar med är en fantastisk metod att läka förluster och hitta sin äkta glädje som en resonansbotten i sig själv.  Sedan yogan kom in i mitt liv för 12 år sedan har jag hittat en trygghet och styrka i min egen kropp. Den har hjälpt mig läkas fysiskt från några diskbråck men även fått mig att växa andligt och mentalt. Idag kan jag inte tänka mig ett liv utan yoga.  Men mest har jag nog utvecklats i min relation till min man. Vi har varit tillsammans i snart 30 år och det är fortfarande ett äventyr att leva ihop. Men det har inte varit enkelt och många gånger har det varit på gränsen för mig att klara av det. Men för alla som har det svajigt ibland, håll ut, så länge kärleken lever så klarar man det svåra och så vänder det och då är man starkare än någonsin.

Vilken är din livsfilosofi? 
- Den är kort – do good and be good. Jag är övertygad att man kommer hur långt som helst med vänlighet. Att man känner att alla människor faktiskt har exakt samma värde, oavsett allt. Om vi ser att vi är här tillsammans en kort stund på jorden så ser vi också att vi mår bra när vi gör gott för andra och är hyggliga människor. I stort. I smått.

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?
-  Bry dig inte om vad andra tänker, gör det som känns rätt i hjärtat. Även om du känner dig helt fel ibland, så kan det ändå vara rätt för dig. Våga lita på din inre röst. Så länge man inte skadar någon kan man göra vad som helst, egentligen. Och det är ju samma sak som gäller för killar. Vi är inte så olika egentligen men brottas med olika typer av svårigheter, fördomar och bemötanden. Jag skulle också vilja säga att det inte är så bråttom med olika val. Att man kan göra saker i en annan ordning än andra. Allt är rätt!