en bra dag

Idag har varit en bra dag.
En dag när jag faktiskt nästan glömde bort att jag är sjuk. Dagen har känts mild och varm och lätt på nåt sätt.
Jag gick upp tidigt, trots att jag sovit oroligt i natt. Det är kanske inte så konstigt att sömnen blir orolig.
Yogade. Gjorde hela första serien, inbillar mig att inga utmaningar ska göras utan bara lugn och stärkegivande, energivande yoga. Så jag gör första serien, försiktigt. Och jag andas försiktigt. Jag låter inte som en dammsugare, utan bara lugn och jämn andning, så gott det går.
Och jag kände mig stark och lite glad när jag vandrade Köpmansgatan fram till min studio och tillbaka hem.
Karolina, som jag lärde känna i Goa i vintras har kommit hit till Båstad tidigare än planerat och hon kommer ta över all yoga på Yogavita i sommar. Hon bor här hos oss i rummet som vi kallar "Petri-rummet", och det känns nästan som att vara på retreat.
Det är som att allt faller på plats. Blir bra. Blir som det ska och måste bli.
Idag cyklade jag och lilla familjen ner till det vi kallar hundstranden här i Båstad och jag låg i bikini med fötterna långt ner i sanden.
Varm sand.
Jag älskar sandstränder. Flera av mina barndomssomrar har jag promenerat längs södra Gotlands stränder. Favoriten var alltid Austre.
Nu är min favorit Hundstranden. I vattnet är det fullt av tång och man måste akta fötterna för vassa snäckor.
Skåne har så fina stränder, långa sandstränder och inga människor.
Bara vi på en lång strand.
Jag laddar nu, alla mina batterier. Allt jag har.
Försöker stärka mig med värme och skratt. 
Jag har också pratat i telefon med Stefan Einhorn. Jag är så omhuldad i det här och jag är så tacksam för att jag har världens bästa familj och de allra bästa vänner. Vänner som ordnar att jag kan ringa cancerspecialisten numero uno. Att prata med Stefan Einhorn gjorde att allt kändes lättare. Som att jag kunde kränga av mig en hundkilos ryggsäck. Han säger att jag har den bästa vården nu, att jag har hamnat helt rätt. Så jag litar på honom. Litar på att allt ska bli bra. Och som onkologen och kirurgen sa; Vi ska bota dig.

jag ska bli frisk

Kära ni,
Igår träffade jag onkologen och en kirurg. Jag har inflammatorisk cancer, som finns i mitt högra bröst och har spridit sig till lymfkörtlar i samma bröst. Inflammatorisk cancer är en aggressiv form, och det är oroväckande och gör mig också väldigt rädd.
Jag kommer att börja med cellgifter redan nästa vecka. Jag kommer att få cellgifter sex gånger var tredje vecka.
Sedan kommer jag att opereras och efter det få strålning. Efter strålningen kommer jag, om allt går som vi vill, det vill säga bra, så kommer jag att vara tvungen att äta antihormoner i fem år.
Vårt största hot när det kommer till att få cancer, det är att vi är just kvinnor.
Därför måste vi prata om cancer.
Inte skämmas för att vi får det.
Inte tro att vi gjort nåt för att få det.
För så är det inte.
Mitt största fel, om man nu ska säga det... när det kommer till den här cancern är just att jag är kvinna och har kvinnliga hormoner.
Det är förmodligen mina kvinnliga hormoner som ställt till det för mig.
Vi kommer också att ta mer prover redan nästa vecka, för att se att det inte spridit sig i resten av kroppen. Jag är livrädd för det och känner stor oro för att göra den undersökningen.
Mitt skelett kommer också att undersökas.
Jag lägger nu all min tilltro till den svenska sjukvården som faktiskt är bäst i världen när det kommer till att behandla cancer.
Jag tror på tankens kraft, så därför fokuserar jag nu på det.
På att bli frisk och på att lita på att jag är i de bästa händer.
Vårt samtal igår på Bröstcentrum var ärligt. De hymlade inte med att det inte kommer att bli en jobbig resa, en fördjävlig resa rent ut sagt. Jag kommer att tappa håret och i och med cellgifterna så kan jag också råka ut för en massa infektioner. Det kommer att bli tufft. Jag kommer operera mitt ena bröst, hur mycket vet jag inte.
Jag kommer att vara trött.
Så, Nu måste jag samla alla min krafter.
Jag kommer att behöva vara fullständigt egoistisk och gå in för det allra viktigaste nu.
Det är att bli frisk.
Jag ska bli frisk.

Jag förstår att det skapar ångest, oro i er mina vänner som läser det här. Som fått veta om min cancer och jag förstår att ni vill mig väl. Jag vill bara be er respektera att jag valt den här vägen nu att bearbeta det här. Alla cancer är individuell, det är därför det är så svårt att hitta ett botemedel. Jag lovar er att jag kommer att göra allt jag kan för att bekämpa den. Jag kommer att äta bra, yoga så mycket eller lite som jag orkar, kan och vill.
Jag kommer att ta hand om mig själv på bästa sätt. Men jag vill vara med min familj och nära dem och kommer inte söka kunskap och hjälp i andra länder. Jag vill bli frisk nära min dotter, min man, min familj och mina vänner. När allt är klart och förhoppningsvis över, kommer jag ta till de alternativa behandlingsformerna för att stärka mig och kanske läka. Men jag kommer inte att göra det nu, nu ska Radiumhemmet få ta hand om mig.
Igår efter sjukhusvistelsen skjutsade min älskade vän Cissi mig till flygplatsen och jag tog flyget till Båstad. Jag/vi är i Båstad nu. Jag är så djupt tacksam för min lilla armada som finns runtomkring mig, tar hand om mig. Håller mig i handen, har telefonkedja med varandra, sitter med på möten med doktorer och antecknar allt de säger, så att jag slipper tänka på annat än att bara lyssna. Alldeles nyss fick jag hela samtalet med läkarna skickat till mig av älskade Hella, som skrev ner allt de sa och ställde frågor för att få tydliga svar.
Jag är i de bästaste händer och mitt i oron så stillas den av vetskapen att jag är omtyckt av de jag själv tycker så mycket om.

I morse gick jag upp med Karolina och yogade för henne i min studio. Det var skönt och jag kommer yoga för henne hela den här veckan. Eller så mycket jag orkar. I helgen åker vi alla upp till Stockholm.
Och sen vet jag inte.
Jag kommer inte att jobba som yogalärare den här sommaren. TYvärr. Men ni kanske möter mig i studion, som elev.
Jag kommer att lägga upp Yogavitas yogaschema på min hemsida. Så ni vet när Karolina kommer att jobba.
Jag kommer att behöva era positiva tankar, er kärlek och omtanke.
Jag står inför min största utmaning någonsin. Och jag kommer behöva era hejarop på vägen och jag vill ha en vinnarkrans när jag vunnit loppet.
Tack för att ni finns.
Och ta hand om varandra. Krama om någon du tycker om, säg hur mycket du gör det.
Vi behöver varandras kärlek. Vi behöver varandra.

idag börjar min resa

Idag börjar den nya resan. Jag har varit helt ljusskygg sen jag fick beskedet per telefon att jag har inflammatorisk cancer i mitt ena bröst i torsdags. Knappt tagit mig ut ur lägenheten som vi hyr i Båstad. Jag har pendlat mellan rädsla, oro och misströstan. Skrivit testamente i huvudet, tänkt och oroat mig. Gråtit och varit räddare än jag någonsin varit i hela mitt liv. Att inte veta skapar ångest och oro. Att inte veta och gå och vänta på en möjlig dom, skapar monster i huvudet. Och de här dagarna har varit som att vara mitt i en mardröm. Tacksam för att jag har vänner och familj som slutit upp kring mig som ett skydd, mitt egna nätverk och de har hjälpt mig när jag vacklat alldeles. Jag ska inte säga att allt är frid och fröjd nu, men idag när jag (och mitt lilla crew) kom till radiumhemmet och gjorde alla tester man kan göra, så lättade ångesten något. Att jag har cancer är helt klart, men de tog också tester på mina lymfkörtlar. Det däremot oroar mig fortfarande. I morgon ska jag (vi) träffa kirurg och onkolog och prata om behandling. 

Nu börjar min resa och jag ska bli frisk. Det kommer att bli tufft, men jävlar vad jag ska kämpa emot den här cancern. Tack alla ni som hört av er. Tack, tack för alla era hejarop och positiva tankar. Det är fantastiskt härligt, era ord gör att jag inte känner mig ensam. Det här är en sjukdom som många kvinnor drabbas av, vi måste prata om det. Vi måste våga se det allra mörkaste och läskigaste. Jag är fortfarande Karin. Jag har levt och lever ett hälsosamt liv, jag lever i kärlek med min man. Jag äter bra. Jag dricker inte, eller i alla fall så sällan att det typ är som att inte dricka. Jag röker inte. Jag motionerar och tar hand om mig på bästa sätt. Ändå drabbades jag. Det kan hända vem som helst. och vi måste prata om det. Imorgon får jag domen och handlingsplanen. Jag håller er underrättade. Tack för att ni läser, tack för att ni skickar positiva tankar. Tack. 

Meningen med livet - Eva

Namn: Eva Andersson

Ålder: 44

Yrke: Lärare på en gymnasiesärskola samt licensierad Poweryogainstruktör

Civilstånd/familj: Ingick år 2004 i äktenskap med en underbar man, har tre söner samt en ängeldotter (som lämnade jordelivet 13 dgr gammal)

Bor: I Gävle

Vad är meningen med livet?

- Jag ser livet som en resa med början och slut. Jag månar om de människor som står mig nära, de som ger mig energi och kraft. Försöker förlåta människor som gör mig illa och tänker att de har en lång resa med uppgifter att lösa framför sig. Utövar regelbundet Ashtangayoga, vilket hjälper mig att hantera vardagen då den känns tung.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats? 

- Ja, verkligen! Jag har genom åren fått lära mig att livet är skört, att ingenting existerar för evigt. Jag har mer eller mindre tvingats inse vikten av att uppskatta nuet… och har länge brottats med min separationsångest. Tycker mig idag kunna se mening i de svåra situationer, jag ställts inför på min resa i livet. Tack vare svåra stunder, har jag fått perspektiv på vad som är viktigt för mig i livet. Jag kan också se att där ALLTID funnits en hjälpande hand, när jag behövt den som bäst.  Tack vare livet har jag utvecklat ödmjukhet och tacksamhet över det jag har och ”det jag inte har”, vilket ibland varit smärtsamt. Eftersom jag tror det finns lika många sanningar som människor på jorden, försöker jag lära av de människor jag möter. Med det, inte sagt att jag ”köper” allt jag möter, utan mer försöker acceptera olikheter och människor med andra åsikter och erfarenheter än de jag själv bär.

Vilken är din livsfilosofi?

- Låt viljan att vinna bli starkare än rädslan att förlora!

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?

- Tro på dig själv, lita på din magkänsla och våga vinna!

tack

TACK för all omtanke, tack för alla mejl, inlägg, kommentarer, sms och telefonsamtal. Ni anar inte vad det stärker och hjälper. Jag fick en chock, jag åkte ner i en svacka. Jag kommer nog att göra det från och till. Jag vet att prognoserna för att överleva bröstcancer är bra. Men jag är ändå rädd.  Jag ska göra allt jag kan och förmår att göra min kropp så stark att inte en endaste gnutta cancer klarar av att vara kvar där.
Ni, anar inte vad stärkande det är att öppna sin mejl, sin facebook, sin telefon och så de där fina meddelanden som gör att jag laddar mina batterier, blir starkare. Vill vinna den här kampen, jag som annars hatar att tävla. Jag har ett maratonlopp framför mig, men jag ska klara det om jag så ska dra mig fram på armarna.
Så tack för era hejarop, er omtanke. Vi behöver mycket snällt omkring oss. Tack och håll i livet och krama de du älskar.

Angående schemat på Yogavita. 
Introduktionskursen i Ashtangayoga vecka 26 utgår. Hathayogan också. Mysore börjar på onsdag  27/6 och kommer att fortsätta som på schemat resten av veckan. Karolina kommer in tidigare och jobbar. Ni kommer att tycka om henne. Vi får ta en vecka i taget.
Ni som bokat upp er på kurs den här veckan, snälla mejla mig. Vi ordnar det.


Jag är ledsen för det här.
Men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Men vi har bara det här livet, och det blir så uppenbart i en stund som denna.

fan fan fan

Jag vet inte hur jag ska skriva det här, men min värld stannar nu.
Ett samtal och allt stannade, blev svart.
Jag har inflammatorisk cancer i mitt ena bröst.
Jag ska tillbaka till Stockholm på måndag för ännu en undersökning och träffa onkologen på tisdag.
Jag vet inte hur nånting blir.
Jag vet bara att jag inte kan ha några kurser på måndag. Kanske senare men inte nästa vecka.
Försöker få tag på en vikarie i ashtangayoga, vet inte om jag får tag på någon.
Jag är ledsen för er som bokat pensionat och boende.
Ni som velat komma ner hit till paradiset för att yoga.
Mejla mig, ni som skulle yoga nu i veckan. Håll utkik på hemsidan. Jag skriver där om jag får tag på en bra vikarie.
Jag hoppas att jag kan komma tillbaka hit senare, och få göra det här till en härlig yogasommar för mig själv och för er alla fina elever.
Snälla, snälla håll alla tummar och tassar för att jag klarar det här, Men mest av allt tänker jag på Mira och Ray.
Fan, ta hand om de som är er närmast. var rädda om det som är viktigast.

Idag 20 procents rabatt

Ni har väl inte glömt?
Idag onsdag får ni 20 procent rabatt på bästabästa hudvårdsmärket - som också gör ekologiskt glidmedel. Jag älskar alla moonsuns produkter, så passa på idag och beställ produkter. Jag VET att ni kommer att bli lika hooked som jag.
Gå in på webshopen och skriv in kampanjkoden LOVE.
Ta hand om din hud, ta hand om dig själv och naturen på samma gång.Gå in här och beställ:
MOONSUN

ekologiskt & naturligt glidmedel

Tada!

Jag och Moonsun, bästa härliga hudvårdsmärket i världen, som jag numera är taleskvinna för har gjort ett naturligt och ekologiskt glidmedel. Nu tänker ni kanske så här, snuskpella behövs ett glidmedel?Och jag svara Jo, det behövs i allra högsta grad, för man ska vara försiktig med vad man smörjer in sig med och kanske framför allt sitt underliv. Inte vill man använda mineraloljor eller andra kemiska tillsatser, vi vet inte vad som händer i det långa loppet om man använder sådana tillsatser. (Jag har fortfarande svårt att förstå varför vi har blekt bomull i våra tamponger...)

Många av de glidmedel som finns på marknaden har just märkliga tillsatser i sig, så ett naturligt och ekologiskt framställt glidmedel, utan kemiska tillsatser är precis vad som behövs på marknaden och förhoppningsvis välkommet bland alla miljösmarta kvinnor och män.

Så varför inte hotta upp sexlivet med ett naturligt och ekologiskt glidmedel?

Här kan du läsa om vårt samarbete och i samband med att vi lanserar det här glidmedlet får alla läsare av den här bloggen 20% rabatt, gäller endast onsdag den 20/6, på ALLT på Moonsuns webshop.

Gå in och beställ på onsdag och skriv in kampanjkoden; LOVE

Onsdag 20/6 får du 20 % rabatt på ALLT om du beställer på Moonsuns webshop, se adressen nedan och glöm inte kampanjkoden: LOVE

Och jag kan garantera dig, allt, precis ALLT är helt underbart, helt fantastiskt bäst.Min 20åriga dotter använder Moonsuns hudvårdsprodukter och älskar dem, nu har också hennes kompisar hittat produkterna, och då inte bara tjejerna. ´Jag älskar att de unga är så smarta att de väljer bort de tjusiga märkena som säljs på alla varuhus för ett litet, men för huden OCH miljön bästa märket; Moonsun.Här läser du om nya glidmedlet: LOVE

meningen med livet - Tiina

Namn: Tiina Konradsson

Ålder: 45 (i juli)

Yrke: Gymnasielärare

Civilstånd/familj: Sambo och tre barn från ett tidigare äktenskap

Bor: I Hökarängen

Vad är meningen med livet?

- Det tog många år för mig att komma på vad som kunde ge mitt liv mening.  När jag fick mitt första barn så fylldes dagarna i alla fall med en meningsfull syssla och det gjorde tillvaron enklare, men inte ens då kunde jag knäcka koden till livets mening. Senare kunde jag ta till mig orden ”livet har den mening du stoppar i den” av det har det såsmåningom vuxit fram en stark tro på livet. Känslan och vetskapen av att vi alla är ett gör livet meningsfullt och viktigt.

Idag ser jag livet som en lek eller som en fest som jag blev bjuden på. Jag delar ansvaret med de som ”festar eller leker” med mig för att alla skall känna sig välkomna och att tillställningen kan bli intressant.  Även om jag, där jag är i livet rent geografiskt, inte gör stora under i till exempel krigsdrabbade länder så tror jag att mina dagliga val i livet ändå på något sätt påverkar det hela, att det blir som ringar i vattnet.

Vilken är din livsfilosofi?

- Min livsfilosofi är därmed väldig starkt förankrad i orden respekt och vördnad. Jag vill göra rätt för mig i den mening att jag vill behandla det som kommer till min väg med respekt. Om jag dessutom lyckas göra det med vördnad så är det desto bättre. Respekten för mig sitter i huvudet och är lätt att ta fram vördnaden kommer från hjärtat och till den har jag tyvärr inte tillgång till alla minuter på mitt dygn. Förhoppningsvis kommer jag dit innan jag dör.

Känner du dig nöjd hur ditt liv hittills utvecklats?

- Ja, det kan jag säga att jag känner. Inte för att jag förstår så mycket hur det gått till och vilka krafter det är som styr men i slutändan verkar det ändå bli bra. Här vore det så coolt att kunna säga att jag alltid följt mitt hjärta och därför är där jag är men så är det ju inte. Jag har många gånger bara tagit de chanser jag fått, låtit rädslan styra eller följt med strömmen. Jag har dock alltid haft en stark känsla för rätt och fel och en bild om mig själv i hur jag vill vara. Ärlig och sann.

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?

- Jag funderade på länge om jag har några råd att ge som är så universella och allmänna att de kan fungera för vem som helst. Till slut kom jag på några saker jag vet att jag påminner mina elever om lite då och då:  Var tillåtande mot dig själv. Våga tro att du kan lära dig det du vill lära dig. Identifiera dig inte med dina betyg eller den bilden någon annan klistrar på dig. Bär med dig vetskapen att alla skönhetbilder du ser i media är retuscherade.

dig glömmer man aldrig

Idag skulle den vackraste av änglar ha fyllt 45 år.

Och vi är så många som skulle velat fira dig, Thompi. Så många.

Idag tänker jag på Thomasines systrar och deras familjer och hennes föräldrar. Och alla hennes fina barndomskompisar och hennes extradotter Cassandra. Och jag tänker på oss alla, som alltid känt oss sedda och väldigt bekräftade av Thompi. För hon hade DET.
Hon tittade på en med sina varma, milda ögon, som hade så nära till skratt och man kände sig sedd. rolig, smart, kul och bra på alla sätt.
Thomasine du är så saknad.
Jag är så oändligt tacksam för att jag fick säga det till dig.
Att jag fick säga hur mycket jag tycker om dig. Hur kul du är. Att du är den snällaste jag vet.  Att du är alldeles fenomenal. Att jag fick vara med om dig.
Att jag fick skratta, yoga, babbla, åka till Indien, bli nattad av dina bedtimestories, skratta, rappa, dansa, dricka mig skrattigt berusad med dig, dricka kaffe, läsa smarta texter ur en bok, gråta lite, prata kärlek, vänskap och barndom. Och drömma mig bort med dig. Och när vi varit ute och kalasat, ringas tidigt på morgonen och babbla igenom vad som hände kvällen innan.
Som två tonårstjejer.
Tycker så mycket om dig och du har för alltid en plats i mitt hjärta.
Och du har lärt mig nåt viktigt.  Jag är så rädd om de jag älskar. Så väldigt mer aktsam. Tänk att jag i dag, på din födelsedag, ska köpa ett hus med min älskade man på min barndomsö. Fem minuter från min mamma och pappa och tio minuters cykelavstånd från min syster, man och lilla dotter. Och på tomten finns ett litet hus som kan inredas och bli Miras.
Allt samlat. Det som är viktigt i livet.
Thomasine, du ÄR i mina tankar. Dig glömmer man inte.

Släpp fötterna loss

En yogaelev uppmärksammade mig på att jag använder mina fötter så mycket i  min undervisning och gärna i mina korrigeringar, när vi båda var på Marian Papps jättebraiga workshop för ett par helger sedan. Så när jag sorterade bland mina bilder så hittade jag den här bilden när jag korrigerar en elev på en backbendingkurs i Finland. Och JA, det stämmer, jag gillar att använda fötterna, jag älskar fötter faktiskt. Men lite handlar säkert om att jag är kort och inte alltid räcker med armarna. Men det är också härligt att liksom använda hela sin kropp. Och framförallt fötterna, våra rötter. Det mesta ligger i fötterna, hela lyftet, om vi lyfter, alltså knipet. Knipet börjar i foten. En aktiv fot där man använder tårna, trampdynorna och lyfter hålfoten. Vilken kraft det finns i en välanvanvänd fot, hur man balanserar hela sin kropp på foten. Vi föds med starka friska fötter, men nånstans på vägen i att bli vuxen så förändras foten, trycks in i för trånga skor, vädras för sällan, trycks platt ner mot golvet och underlaget. Foten får liksom skoform och då börjar oftast problemen. Som tur har vi nu framför oss en sommar. Gör det till en riktig barfotasommar, en sommar där dina fötter får bli smekta av varm sand, kanske springa barfota i på en mjuk skogsstig eller masseras av grusgångens grus när du går till brevlådan för att hämta morgontidningen. Släpp fötterna loss - det är sommar!

efterlysning - ge mig era bästa tips

Måndag, mån dag. Inte vet jag, men idag är en sån där dag man vill ska gå fort över. Allt i mig gör ont. Kroppen ömmar, ska alldeles snart ha mens. Det känns som att jag är alldeles vattenfylld, och därför gör det så ont när jag ska böja, sträcka, stretcha och tänja. Yoga idag var hemsk, snälla fröken Charlotte förstod och pushade inte på så där som hon annars brukar göra.
Hela jag och min kropp framförallt var som ett vattenfyllt motstånd.
Jag är pmsig på ett sätt som är destruktivt, ni vet när man bara känner sig ledsen, tycker att alla är dumma, världen är dum, man själv är dum och allt är fel.
Det känns som att jag klämt in mig i en liten för liten tröja, dessutom är den ut-och-in, och det skaver och känns bara fel.
Det blir bara värre och värre de här besvären.
Pms som gränsar mot klimakteriet och jag vet det kan ta tio år det här, och hur tror ni det känns ?
Därför ber jag er nu.
Ge mig era pmshistorier, ge mig era bästa tips mot pms.
Jag vill veta allt, krämer, hormoner, helst så rent som möjligt, alltså örter och inga kemikalier. Ja, ni fattar. 

meningen med livet - Tina

Namn: Tina Lindgren
Ålder: 41 år
Yrke: Yogalärare/terapeut, leg. Sjuksköterska och snart blivande Barnmorska
Civilstånd/familj: Gift, 2 barn, 7 och 9 år.
Bor: Hammarbysjöstad 

Vad är meningen med livet? 

- Kärleken, den ovillkorliga kärleken till mig själv och andra. För mig är kärleken till mina två barn det största, att känna ovillkorlig kärlek oavsett vad som sägs, görs, upplevs eller vilka prövningar föräldraskapet ger. Kärleken är den mest läkande kraft som finns.

 - Kunskap och utveckling, att ständig utvecklas att vara i ett flöde och känna att jag är en del av helheten tillsammans med allt annat levande.

 - Att våga stanna upp, lyssna på hjärtat och känna närvaro, kärlek och tillit. Våga lyssna till och följa hjärtats röst, att leva utifrån vad som är sant för just mig.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats?

- Jag känner dagligen tacksamhet över mitt liv, hur det har utvecklat sig och varje morgon efter mitt yogapass när jag sjungit mitt mantra så ber jag en tacksamhetsbön. Länge levde jag med att vara mina prestationer, att vara en ”duktig flicka”, att lyckas med allt jag tog mig för och göra det bäst. Att hinna med så mycket som möjligt var viktigare än att vara närvarande i det jag gjorde.  När jag började med Yoga i slutet på 90-talet gjorde jag det för att jag sökte något annat, men egentligen var det mig själv jag sökte och jag är mitt uppe i min resa att ”skala av”, förenkla och att leva utifrån mitt hjärta. Jag strävar efter att lyssna inåt och ta beslut utifrån hjärtat och att inte bara lyssna till sinnet. Inte vara rädd för att känna på det som är och ha tillit till att jag vet vad som är bäst för mig.


”Succes is not the key to happiness. Happiness is the key to success. If you love what you are doing, you will be successful” (Buddha)

- Jag känner mig oftast nöjd med mitt liv men jag har en sida i mig som är tungsint och allvarlig som ibland tar lite för mycket plats, då kan jag känna ledsamhet, sorg, rädsla och oro inför hur världen ser ut och över hur livet är. Jag har sedan jag var barn haft en allvarlig och lite tungsint sida och har lättare tagit till mig kritik än beröm.

- Jag försöker se mindre allvarlig på livet och ett av mina mål är att skratta mer och ta emot beröm och kärlek. När jag ser tillbaka har allt som skett i mitt liv haft en mening. Jag har lärt mig något av allt, både när det har varit svåra och smärtsamma prövningar och när det har varit positiva upplevelser. De största prövningarna har oftast lett till något som förändrat livet positivt i slutändan.

Vilken är din livsfilosofi?

 - ”Carpe diem” och att allt är precis som det ska vara och känna tillit till det. Strävan är att leva sant mot mig själv och andra, att livet är i ständig förändring och att våga anta de utmaningar som livet erbjuder. Att vara förlåtande mot mig själv och andra.

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?

- Att vara en ung tjej idag är jättetufft, kraven är enorma så mitt råd är att våga lita till din magkänsla och till ditt hjärta. Du vet vad som är rätt för dig, var modig! Håll inte tillbaka dig själv, våga ta plats på ett ödmjukt sätt och var stolt över dig själv. Ge dig själv kärlek och acceptans, då kan du ge till andra och våga ta emot från andra. Jag har försökt vägleda mina barn tidigt i livet till att lyssna inåt, lyssna på kroppen. Om magkänslan är fel så är det oftast så, våga säga nej och lita på känslan. Håll inte allt inom dig utan våga lita på någon som lyssnar, se till att ditt bagage blir så lätt som möjligt.

Hitta ett sätt att stänga av det ständiga informationsflödet, mitt råd är att yoga, att balansera kroppen och sinnet med yoga och meditation. Ju tidigare i livet du börjar desto bättre. ”My body is my temple”, så ta hand om dig själv på allra bästa sätt och ha roligt.

knip

Så då kan jag förtälja att min nästa bok kommer att vara en bok om att knipa. Den riktar sig enbart till kvinnor. Och då inte enbart yogaknipet, utan ett knip som är hela vägen och som man kan hitta inom olika träningsformer, men som är livsviktigt för kvinnor. Och som jag önskade alla kvinnor ägnade lite mer tid åt. För det är så viktigt.
Så ni kommer att få en massa kniptips.
Och för att få med er, vore så kul, intressant, spännande att få höra era kniphistorier.
I vilka yogaställningar/ställningar kan ni lättast hitta knipet?
Har det ändrat sig i kroppen, har du fått bättre rygg, har knipet motverkat inkontinens?
Har du fått skojsigare sexliv och starkare orgasmer? Allt är av intresse? Och har du kanske träffat på någon som var extra bra på att förklara knipet, en sjukgymnast, barnmorska, gympaledare? Ge mig tips. Allt, precis allt är av intresse.
Och glöm inte att knipa.
varje dag, varva med korta knip till längre, både de där du håller kvar knipet lite längre. Men också knipet längre in, det som växer sig och blir core.

coconut water

Kokosnötsvatten, sägs vara så näringsrikt, som en dryck från Gud. Bra mot svamp i magen, bra för ämnesomsättningen, bra mot infektioner, jag skulle kunna skriva en lång lista på allt som det är bra för. Men det känns faktiskt väldigt fräscht och nyttigt när man dricker det.
Jag lärde mig dricka coconut water första gången jag var i Indien och spenderade ett par veckor på ett ayurvediskt retreat. Efter varje behandling fick man sitta ner i en skönt stol för att ta det lugnt och dricka vattnet från en grön kokosnöt. Det är viktigt, kokosnöten är grön och det är inte mjölken den vita man dricker, utan den yngre saften, som är mer vattnig och mer genomskinlig.
Sedan jag var i Indien första gången dricker jag kokosnötsvattnet ofta och gärna, som när man ligger på stranden i Indien. Då brukar kvinnorna som säljer frukt där också gärna ha med sig kokosnötter.
Utanför shalan i Mysore så finns en man som fattat att yogisar gärna dricker en kokosnöt efter sin träning. Han står där varje dag med en massa kokosnötter, som vi snabbt dricker slut.
Så idag efter att jag varit och fikat med en kompis gick jag förbi Taj Mahal på hemvägen. Ligger på Kammakargatan och titta de hade coconutwater, nästan som färsk.
På Taj Mahal hittar du också en massa andra härliga prylar, som ingefärspulver och senapsolja.

Meningen med livet - Annika

Namn: Annika Lindberg

Ålder: 57

Yrke: Yogalärare och handledare inom sorgbearbetning i mitt egna företag Stillastund och anställd som marknadsförare/projektledare på universitet i min stad

Civilstånd/familj: Gift. Har tre barn i familjen, ett barnbarn

Bor: Strax utanför Örebro. För ett år sedan flyttade vi från ett boende mitt i stan till en mil utanför och jag älskar friden och stillheten.

Vad är meningen med livet? 
- Den frågan började jag fundera på tidigt i mitt liv. Försökte prata med vuxna i min närhet som alla sa att jag inte skulle fundera så mycket. Vilket gjorde att jag tänkte ännu mer och hårdare. I tonåren hade jag många existentiella funderingar på orättvisorna i världen och hur det kunde komma sig att vi var så lyckligt lottade på många sätt i den här delen där jag råkade födas. Livet är inte rättvist i det korta perspektivet. Det följer mig fortfarande ibland när jag ser katastrofer och hemskheter som utspelar sig på andra ställen på jorden. Försöker göra gott där jag är. Har haft en tuff syn på att allt måste vara lärdomar i livet och det har känts hårt. På senare år har jag hittat ett mjukare förhållningssätt till livet. Eller kanske handlar det helt enkelt om relationen till mig själv? Jag tror att det är meningen att vi ska leva utan rädsla och i glädje och kärlek. Och det kan se ut hur som helst. För olika individer.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats? 
- Ja det måste jag svara ett stort ja på. Det känns som min bästa tid är nu. Så mycket oro, rädslor och tveksamheter som följt mig och som jag släppt via olika metoder. Jag tror på kombinationer av sätt att komma åt det som hindrar eller blockerar oss människor på olika vis. För min del har det handlat om terapi, sorgbearbetning och yoga. Terapin ser jag som en ren investering och ett sätt att sortera mitt känslobagage och se min personlighet. Sorgbearbetningen som jag arbetar med är en fantastisk metod att läka förluster och hitta sin äkta glädje som en resonansbotten i sig själv.  Sedan yogan kom in i mitt liv för 12 år sedan har jag hittat en trygghet och styrka i min egen kropp. Den har hjälpt mig läkas fysiskt från några diskbråck men även fått mig att växa andligt och mentalt. Idag kan jag inte tänka mig ett liv utan yoga.  Men mest har jag nog utvecklats i min relation till min man. Vi har varit tillsammans i snart 30 år och det är fortfarande ett äventyr att leva ihop. Men det har inte varit enkelt och många gånger har det varit på gränsen för mig att klara av det. Men för alla som har det svajigt ibland, håll ut, så länge kärleken lever så klarar man det svåra och så vänder det och då är man starkare än någonsin.

Vilken är din livsfilosofi? 
- Den är kort – do good and be good. Jag är övertygad att man kommer hur långt som helst med vänlighet. Att man känner att alla människor faktiskt har exakt samma värde, oavsett allt. Om vi ser att vi är här tillsammans en kort stund på jorden så ser vi också att vi mår bra när vi gör gott för andra och är hyggliga människor. I stort. I smått.

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?
-  Bry dig inte om vad andra tänker, gör det som känns rätt i hjärtat. Även om du känner dig helt fel ibland, så kan det ändå vara rätt för dig. Våga lita på din inre röst. Så länge man inte skadar någon kan man göra vad som helst, egentligen. Och det är ju samma sak som gäller för killar. Vi är inte så olika egentligen men brottas med olika typer av svårigheter, fördomar och bemötanden. Jag skulle också vilja säga att det inte är så bråttom med olika val. Att man kan göra saker i en annan ordning än andra. Allt är rätt! 

här sitter jag och tänker

 Bildtext: en riktig tänkarkoja.

Hörrni, tack för alla mejl och tankar som jag får, ofta skickade till min mejl, som svar på något jag skrivit här på bloggen. Tack, för att ni läser och att ni kommenterar. Det gör mig varm. Då är liksom bloggen det allra bästa av forum. Jag är också så tacksam för alla underbara och härliga kvinnor som delar och delat med sig av sina tankar i söndagarnas mening med livet.
Det märks också på läsningen, många som går in och läser just då.
Vi är kanske mer filosofiska än vi tror, men det tänket får inte alltid plats.
Undra, vad någon skulle säga om man sa att jag sitter här och tänker på meningen med livet.
Hehe, folk skulle nog tycka att man var lite för pretentiös.
Men, visst är det härligt att bara sitta i godan ro, ge sig själv tid att tänka.
Så därför utmanar jag er läsare.
Ordet är fritt, mejla mig era svar på Meningen med livet och skicka också ett kort.
Jag vill veta hur ni tänker.
Här är frågorna, fila lite på dina svar. Men tänk inte för länge, finns inga rätta svar. Finns bara ärliga svar direkt från hjärtat.
Jag ser fram emot era svar. Mejla mig på yogavita@telia.com

Namn:

Ålder:

Yrke:

Civilstånd/familj:

Bor:

Vad är meningen med livet?

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats?

Vilken är din livsfilosofi?

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?