onsdag 11 april 2012

att skriva

Jag får ofta frågan från mestadels tjejer, hur de ska gå vidare i sitt skrivande.
Jag vill bara säga skriv, skriv, skriv och tror du på ditt skrivande, skriv ännu mer.
Alla bär vi på en historia och kanske just en historia som vill bli skriven. Många skriver dagböcker, reflektioner, tankar som hamnar i en fin bok som hamnar i en låda i skrivbordet. Flera vill kanske att historien ska stanna där, att det mest handlar om att skriva av sig. Men många vill komma ut, bli lästa av andra.

Att vilja skriva en bok verkar i alla fall vara mångas dröm.
Jag är uppväxt i en skrivande familj. Vad ska man säga äpplet faller kanske inte så långt från trädet.
Det har säkert både gett ett självförtroende, men också en onödig respekt, och också ett lite sämre självförtroende i vissa fall.
Jag tycker om att skriva, men jag är verkligen inte litterär, inte som min pappa. Men jag tänker att ju mer jag skriver, desto mer får jag ett eget språk och en dag så...
Min pappa gav ut sin första bok, som sexton, eller om det var sjuttonåring. Han har gett ut diktböcker och romaner och sen lärde han sig ryska och efter våra år i Moskva, började han översätta de stora ryssarna. Min pappa har översatt flera nobelpristagare.

Jag är väldigt stolt över min pappa.
Han är nog en av de smartaste, roligaste (och jobbigaste) jag vet. Min pappa är snart 80 år, nästa år faktiskt, men hans huvud är barnsligt, och smart. En farlig kombination. Men den bästa!
Med min pappa kan jag prata om händelser i världen och om Ceasar Milans senaste program. Den bredden. Han är med, han är så vaken och intresserad. Vad jag gillar det.
Men jag tror att det är också en viktig del i att vara författare, att ha ett lyssnande öra och ögon som ser, faktiskt ser. Att vara med i det som händer och att reflektera över vad som händer. Men också att sitta varje dag mellan kl 9-17 framför datorn (eller skrivmaskinen som det var förr) och skriva. Det är ett jobb, det är inte bara nåt som kommer över en som en skänk från ovan.
Det är ett staplande av ord, på varandra, efter varandra, som en stafett, en förflyttning. En framåtrörelse.
Många säger att första boken kommer som en skänk, men sen blir det något som måste värkas fram, varje dag, hela tiden, ord för ord.
Jag har fortfarande inte skrivit den boken.
Jag har skrivit flera böcker, men inte boken. Boken med stort B.
Och jag har också saker i byrålådan, texter, som jag har ett förhållningssätt till, där jag nästan känner mig naken, och ännu inte riktigt redo för att visa upp.
Jag vet inte om ni förstår vad jag menar, men en dag ska jag skriva den. Och det är det här jag menar är mitt dåliga självförtroende.
Det är här jag har mitt dåliga självförtroende. Att skriva en roman, är för mig att skriva på riktigt. Fast jag är medlem i författarförbundet, och fast jag skrivit flera böcker, känns det fortfarande lite märkligt att säga att jag är författare. Jag brukar säga att jag skriver om någon frågar.
För mig är en författare någon som har skrivit flera romaner.
När jag var ung skrev jag dikter och skickade in till förlag. Jag blev inte publicerad, men Jag är väldigt tacksam för jag fick fin kritik från förläggare, som tog sig tid att skriva tillbaka och svara mig. Ge mig tips, och som sa att jag var något på spåren. Det var fint. Jag skrev under pesudonym, eftersom jag hade träffat flera förläggare via min pappa.
Idag finns så många möjligheter för de som tycker om att skriva.
Hittade den här: petters blogg
Gå in och mejla svar till honom, varför du tycker om att skriva.
SEdan finns Berättaministeriet, som jag tipsat om tidigare här på bloggen. Som tar sig ut till historierna och uppmanar ungdomar att berätta sina historier.
Bloggandet, är också ett sätt att skaffa sig läsare, få ge uttryck för orden och se om någon tycker att det är bu eller bä. En sak som är viktig, det är att inte förlora sig i att bli omtyckt. För om du börjar skriva för att bli just omtyckt har du lite granna skrivit in dig i ett hörn.
Några jag känner började med att skriva en blogg på engelska. En matblogg:greenkitchenstories
den är en sån framgångssaga. Nu har de fått kontrakt med tre, läs TRE engelsktalande bokförlag, ett i Usa, ett i London och ett i Australien. Vilken deal. Och det härliga är att de också är helt underbara som personer.
Så mitt tips är att skriva så mycket du kan. Hitta ditt sätt att skriva. Hitta ditt språk och tro på att du har något att berätta. Kram och lycka till.

2 kommentarer:

  1. Den här texten träffade mig mitt i prick. Tänk att jag hittade din blogg igår och att du skrev detta idag. Brottas med mitt självförtroende men nu ÄR det dags att sätta fart. Det känns som det var någon mening med att jag hittade hit just nu via En aning om yoga. Lägger en egen länk från min blogg nu! TACK FÖR INSPIRATIONEN!

    SvaraRadera
  2. och tack för att du läser och kommenterar. kram

    SvaraRadera