att vara där man är

Jag är där jag ska vara.
Jag är i Båstad och fast det regnar och det mesta är alldeles grått därute, så är det det där lilla extra i luften. Det är liksom en förväntan, luften är lätt att andas, ja,ja tänker ni; Du har sagt det där med att det är mikroklimat i Båstad, kom med nåt nytt...
Njae, nåt nytt.
Det är väl det där med förväntan. Igår var det sol, Köpmansgatan var full av bilar och människor som flanerade och tittade i fönstrena. Leende människor. Känslan var, nu kommer snart sommaren.
Vi går liksom alla här och väntar på sommaren.
Jag har förstått, sedan jag började med ayurvedautbildningen, att det är mycket vata i mig. Nästan lite överskott, faktiskt. Min kropp vill ha värme. Min kropp vill ha massage med varm olja, den vill också ha olja invärtes. Jag vill helt enkelt smörjas. Eller, jag BEHÖVER smörjas.
Jag mår alltid mycket bättre när det är varmt. Jag är gladare, snällare, öppnare, mer jag, mera Karin.
Finns det platser, finns det årstider som stämmer mer ihop med er liksom där ni passar in, där ni känner er mer som er själva, eller som tar fram det bästa i er?

Så där, nu har jag svarat på några frågor com jag själv undrade över. Man måste svara snabbt, inte tänka så mycket.

Mitt namn: Karin
Favoritårstid: sommar
Favoritfärg: guld
Favoritplats: "nära havet vill jag bo"
Favoritland: Indien för själen, Italien för kärleken
Drömsemester: hawaii
Vill bli när jag blir stor: pudelkenneluppfödare och rik
Favoriträtt: blinier
Favoritblomma: pion