tisdag 21 februari 2012

mobbing

Har det inte gått lite väl långt? Jag tröttnade på melodifestivalen, typ i samma veva som det blev deltävlingar in absurdum. Det blev liksom för mycket.
För mig har melodifestivalen alltid varit ett spektakel, ett riktigt härligt spektakel. Inget jag egentligen blir klokare, läs smartare av, utan där jag blir underhållen. Jag har sett larviga uppträdanden, sämre och bättre. Texter som kännts ganska oviktiga, men vad har det spelat för roll.
Melodifestivalen har varit pudelrockare, och varje år har det känts som om man sökt nåt nytt, och man har kastat in egentligen förutsägbara personer. Gick inte nån ut och sökte aktivt efter Leyla K på både facebook och twitter?
Vi vet att den tjejen inte mår så bra för tillfället, varför ska hon vara med i melodifestivalen?
Rubriker är man ute efter, rätt och slätt.
Nu går artisterna ut i nån sorts protest mot att Ranelid vann en deltävling. Som om det fanns finare och fulare/sämre uppträdanden på melodifestivalen. Vad är att vara en artist?
och får man ta hur mycket plats som helst i Sverige?
Nej, uppenbart inte.
DET tycker jag är intressant.
Är man som Ranelid, dvs man gillar sig själv. Man gillar att ta plats, man tycker att man är värd en plats där folk tittar på en. Herregud, vad är det för fel med det?
Vem bestämmer, vem som får ta plats?
En mobb, av artister och journalister som hånar och förfasar sig över en ranelid, som just bara tar för sig. Äter stora tuggor av livet.
Jag tycker bara att det är ganska härligt, att folk tar för sig.
Det jag tycker är mindre härligt är alla tongångar.
Plötsligt börjar folk, som säkert pratat om den svenska avundsjukan tycka och faktiskt mobba EN person som gillar sig själv så där mycket, som vi alla typ vill att våra egna barn ska känna.
En härlig egenkärlek, Typ Titta på mig, här är jag och lyssna på vad jag har att säga.
Nej, I Sverige ska man veta sin plats.
Och får man en förfrågan om att vara med i melodifestivalen, och recitera en dikt ja, då ska man verkligen tänka ett antal gånger, kanske fråga någon expert. vem det nu är? Om man får det, eller om hela Sverige ska vända sig emot en.
jag får ont i magen, det är mobbing på hög nivå.

4 kommentarer:

  1. Bra inlägg! Jag gillar Ranelid. Han sticker ut!

    SvaraRadera
  2. Jag håller helt med dig. Det är också något slags snobberi där andra artister uttalar sig nedlåtande om honom. Vad handlar det hela om? Egentligen. Jag gillar inte hans böcker, har läst några men jag gillar att han står för vad han vill och att han som du skriver tar plats. Det måste vara allas rättighet. Bra skrivet!

    SvaraRadera
  3. Håller med dig. Mobbing har blivit Sveriges nya nationalsport, inte bara på löpsedlarna tyvärr. Heja Ranelid som vågar vara sig själv!

    SvaraRadera
  4. Bra inlägg, Karin!
    Det är oviktigt vad jag personligen tycker om hans böcker, dikter etc., men att människor anser sig ha rätten att bestämma vem som är fin nog att vara med i t ex melodifestivalen är befängt. Ska man gå efter någon form av musikalisk kvalité, någon form av djup eller vad det nu är dessa upprörda kritiker och artister menar att somliga inte uppfyller, ja då ska väl åtminstone hälften av alla deltagare bort - minst.
    Bygger dessutom inte hela festivalen på lättsam, lustfylld och lite skojig, humoristisk underhållning? När har melodifestivalen någonsin varit en särskilt seriös arena? Jo, seriös inom sin genre men där stannar det. Att dissa Ranelid känns därför otroligt naivt och barnsligt. Det sitter en rejäl bunt människor därute med galet mycket hybris.

    SvaraRadera