måndag 25 augusti 2014

i en sal

i en sal pÃ¥ lasarettet, sitter en kvinna. Hon har precis fyllt femtio Ã¥r. Hon har genomgÃ¥tt sin största kris, men hon har vänt blad nu. Hon har gÃ¥tt frÃ¥n A till B. Lite skakad, lite skadad, men hon har livet i behÃ¥ll. det är jag som är hon. Och lite sÃ¥ känns det ibland. Att jag nästan inte kan förstÃ¥ att hon som mÃ¥dde sÃ¥ där dÃ¥ligt av cellgiftet, av herceptinet och alla behandlingar är just jag. Ett annat liv. Att för ett Ã¥r sedan kan kännas sÃ¥ lÃ¥ngt borta.  Men jag är här nu med livet i behÃ¥ll. Och det mina vänner är en väldigt mäktig känsla. Jag tror jag ska behÃ¥lla den ett tag till. Kram till alla som kämpar. StÃ¥ ut, orka. Jag hejar pÃ¥ er.
 

2 kommentarer:

  1. Fantastiskt Karin! Behåll den känslan lääänge till du! :-)

    SvaraRadera
  2. ♥ kram ♥
    Och jag är så glad, så glad att du är just den kvinnan, Karin!

    SvaraRadera