söndag 6 maj 2012

Meningen med livet - Lisa


Namn: Lisa Lalér
Ålder: 40
Yrke: Yogalärare. Äger och driver Yogashala Stockholm med min syster.
Civilstånd/familj:Sambo och två tonårssöner
Bor: På Södermalm i Stockholm

Vad är meningen med livet?

- Kärlek, medkänsla, kunskap och mod – I smått och stort. Att hjälpa andra när man kan och att dela med sig av det man har. För mig personligen är den största meningen kärleken till mina barn. Att de kom till mig är den största gåvan i mitt liv och de har hjälpt mig att förstå vad det innebär att älska utan förbehåll, villkorslöst. De påminner mig varje dag om vad som är viktigt och sant, i med-och motgång.

Känner du dig nöjd med hur ditt liv hittills utvecklats?

- Jag är så oerhört tacksam över allt jag har och allt fantastiskt som jag får och har fått vara med om. Det ger mig så mycket att möta alla makalösa människor som finns och har funnits i mitt liv. Utan dessa människor hade jag nog fortsatt gå vilse... Mitt liv har, så här långt, burit med sig så mycket som jag aldrig kunde föreställa mig att jag skulle få uppleva. Ingenting har blivit som jag hade tänkt mig. Och det är bra. Både när det gäller svåra saker och glädjande saker kan jag se att det mesta som skett i mitt liv har haft en mening. Även det som är och har varit smärtsamt. Yogan hjäper mig att inte glömma det. Så länge jag kan minnas har jag, trots att jag verkligen älskar att leva och att vara i mitt liv, vaknat varje morgon med en mörk sorgsenhet och oro. En strävan och längtan är att vakna med samma ljus och positiva kraft som jag oftast känner att jag är i när jag går och lägger mig. Min vän Thomasine brukade med jämna mellanrum ringa och säga: “Lisali, har du skrattat ordentligt den senaste tiden? Glöm inte det! Du och jag behöver inte öva på att vara allvarliga. Det kan vi redan.Vi behöver öva på att inte glömma det som gör oss glada.” Älskade Thomasine finns inte med oss längre, men jag tror att hon vet hur mycket hennes ord och klokhet hjälper mig i livet.

Vilken är din livsfilosofi?

- I boken Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren finns ett citat som jag ofta brukar få påminna mig om som lyder ungefär så här:  "Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. ’Varför då’, undrade jag. ’Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan." Jag är rädd väldigt ofta men jag har bestämt mig för att inte låta det styra mitt liv och mina val. Att våga fast man är rädd är viktigt både när det gäller att stå upp för sig själv och för att kunna stötta andra människor. Jag tror också att det är själva resan som är “målet” i många fall, att det ofta är längs vägen vi får möjlighet att lära oss, växa och utvecklas och att målet är att förstå det... Att vara ödmjuk inför att det som är sant för mig inte nödvändigtvis behöva vara sant för någon annan, att inte döma och att ta ansvar för mina handlingar och dess konsekvenser försöker jag också sträva efter i livet, fullt medveten om att jag långtifrån alltid lyckas.

Om du skulle ge en ung tjej ett råd, vad skulle det vara utifrån din egen erfarenhet av livet. Vad skulle det vara?

- Öva på att säga tre kärleksfulla saker om dig själv, till dig själv, varje dag. Även de dagar du inte tror på dem ett dugg. Det är dig själv du kommer att möta igen och igen, varje dag, hela livet. Du är värd all kärlek i världen. Det är så viktigt att du är snäll mot dig själv. Våga säga nej när du behöver och försök att vara sann mot dig själv och andra. Var inte rädd för att be om hjälp och stötta andra när du kan.

1 kommentar: