jag vill vara en gypset

Bildtext: Har ni vägarna förbi Båstad, besök cafe Lycklig i Nötte backar. Öppet tisdag till söndag kl 11-17. Kommer att vara öppet året runt.

Läste om en bok som handlar om fenomenet GYpset, dvs att man lever ett sorts blandat liv som gypse och jetset. Man är inte rotad på samma sätt som en heltidanställd. Man tar dagen som den kommer mer, redo för att flytta någon annanstans om andan faller på.

Varför känner jag igen mig? Eller kanske varför vill jag känna igen mig...

Jag har i stort sätt i hela mitt yrkesverksamma liv varit frilansarbetare, det är svårt att leva ett nio till fem liv då. Jag har jobbat när andra är lediga, knappt tagit ut någon semester, men kunnat laborera med min tid på ett helt annat sätt än om jag hade varit anställd. Jag har kunnat gå upp direkt ur sängen, utan att borsta tänderna och sitta hela dagen framör datorn och skrivit iklädd morgonrock. Lyxigt och stressigt på samma gång.

Kanske är det för att jag på något sätt inte känner igen mig, eller kan inruta mig i ett nio till fem liv, som jag lever så här. Jag vet, det låter extremt larvigt. Men med det menar jag inte att jag bara glider runt i någon sorts lyxig tillvaro, nej snarare tvärtom. Till exempel tar jag sällan semester. Nu bor jag i två små hyrda torp i Båstad och jobbar hela sommaren med min lilla shala.

I höst, startar mitt andra jobb, skrivjobbet igen. Det vill säga ingen semester däremellan. Jag lever inte regelrätt, men varje sommar blir jag mer och mer varse att jag vill bo längre perioder här i Båstad. Jag skulle på sikt (en dag blir man kanske lite rik) vilja ha ett litet hus här och en pyttelägenhet i sthlm. Jag vill leva enkelt, så att jag nästan från dag till annan, kan rycka upp mina bopålar och flytta någon annanstans. Helst skulle jag vilja ha en inredd husvagn, då skulle den stå på åsen där min kompis Lena har startat sitt underbara kafe här i Båstad.

Vad det heter?

Jo, det heter Lycklig och det är precis vad man känner sig, när man sitter i hennes trädgård och dricker kaffe. Den här veckan jobbar min dotter Mira där. Det är hennes första sommarjobb.