Namaste
Nu går det undan. Snart är det vår, och så svisch så är det plötsligt sommar. Här kommer lite information om vad som händer månad för månad – ända fram till sommaren på YogaVita.
Jag ger en helgkurs i månaden i både Stockholm på studion Mysore-Stockholm och i Båstad på min studio Yogvita, för mer information om kurserna mejla mig på yogavita@telia.com, eller gå in och läs om helgkurserna på min hemsida www.yogavita.se.
Aktuella datum för Båstad är Mars: 4-6/3, April 22-24/4, Maj 20-22/5
Aktuella datum för Stockholm är Mars: 11-13/3 April: 1-3/4 Maj: 13-15/5
För dig som vill bli lärare i Gravidyoga, så har vi en Gravidyogalärarutbildning 29/4-1/5 i Båstad. Jag rekommenderar den varmt, så har du möjlighet och går i tankarna om att bredda dig som yogalärare, slå till.
YOGA I SOMMAR Det är dags att boka in sommaryogan på Yogavita i Båstad. Från midsommar och fram till mitten av augusti har du möjlighet att yoga. Boka dina veckor nu.
Gästlärare i sommar:
Du har väl sett att Petri Räisanen kommer 3-7/8. Anmäl dig nu, platserna går åt.
Natalia Paisano, auktoriserad av Pattabhi Jois, min fina lärare som jag går för här i Stockholm kommer ner för workshop 8-14/8. Mer info kommer snart på hemsidan.
Annat trevligt som händer på Yogavita:
Dvdserien Yogaliv - Sjätte april 2011, släpps yogadvderna under namnet Yogaliv som jag gjort tillsammans med Panvision. De går att beställa på nätet. De riktar sig till kvinnor och har titlarna: Gravidyoga, Förlossningsförberedande yoga, Mammayoga, Barnyoga, Tonårsyoga, Yoga för rygg & Nacke, Lugn & royoga, Energiyoga, 40plusyoga, Att åldras med yoga och Hormonyoga.
Jag har också precis lämnat in min tredje bok, som kommer att heta YogaErotica , där jag hävdar att sexlivet blir bättre med yoga. Planerad utgivning är till hösten 2011.
I augusti släpps min första yogabok Yoga för kvinnor, kommer att få titeln Yoga for women i Usa. Känns otroligt spännande. Den går redan nu att beställa på nätet, om ni vill ge bort en present till en vän som pratar engelska.
Vi ses väl på yogamattan
Kram Karin
Torsdag 21 juni 2012, fick jag beskedet som förändrade hela mitt liv; inflammatorisk bröstcancer i mitt högra bröst. Nu mer än någonsin handlar mitt liv om yoga, mat och just meningen med livet.
fredag 25 februari 2011
torsdag 24 februari 2011
sol, sol, sol
Jag behöver sol
Jag behöver värme
Jag behöver sand under mina fötter
Jag behöver vara lite barfota
Jag behöver känna ett hav som slngrar sig runt min kropp
Jag behöver få svischa på min vespa i ljummen vind
Jag behöver bli masserad och knådad
Jag är inte gjord för det här klimatet. Något blev fel. Jag borde bo på Sicilien, tror jag. Sol och blodapelsiner.
Jag behöver värme
Jag behöver sand under mina fötter
Jag behöver vara lite barfota
Jag behöver känna ett hav som slngrar sig runt min kropp
Jag behöver få svischa på min vespa i ljummen vind
Jag behöver bli masserad och knådad
Jag är inte gjord för det här klimatet. Något blev fel. Jag borde bo på Sicilien, tror jag. Sol och blodapelsiner.
tisdag 22 februari 2011
Tack!
Oj, oj läste en blogg idag. Det stod lite om mig i den. Det var så fint skrivet att jag blev tårögd. Bloggen är jättefin, Lotta som hon heter skriver så fint.
Tack!
http://tomatlotta.se/
Tack!
http://tomatlotta.se/
Helgkurs i Ashtangayoga i Stockholm
Här kommer mina helgkurser i Ashtangayoga i Stockholm under mars och april månad, tipsa gärna.
MARS
Helgen 11-13/3 Introduktion & nybörjarkurs i Ashtanga vinyasa yoga
Introduktion I Ashtanga vinyasa yoga
Vi går igenom Ashtanga vinyasa yogans andning, solhälsningarna och några av de stående ställningarna. För totala nybörjare.
Fredag 11/3 kl 17.00-18.45
Lördag 12/3 kl 12.00-13.30
Söndag 13/3 KL 12.00-13.30
Plats: Mysore- Stockholm, Sankt Paulsgatan 27 (hörnan) i Stockholm
Pris: 700 kr
Lärare: Karin Björkegren Jones
Anmälan: yogavita@telia.com
Anmälan är bindande och betalning sker till bankgiro: 5459-1201. Glöm inte att skriva namn & vilken kurs det gäller på inbetalningen
Nybörjarkurs i Ashtanga vinyasa yoga
Vi går vidare med andningen, solhälsningarna och fler av de stående ställningarna.
Vi börjar titta på några av de sittande och avslutande ställningarna. För dig som vill gå vidare från introduktionen.
Fredag 11/3 kl 19.00- 20.45
Lördag 12/3 kl 14.00-15.30
Söndag 13/3 kl 14.00-15.30
Plats: Mysore- Stockholm, Sankt Paulsgatan 27 (hörnan)i Stockholm
Pris: 700 kr
Lärare: Karin Björkegren Jones
Anmälan: yogavita@telia.com
Anmälan är bindande och betalning sker till bankgiro: 5459-1201. Glöm inte att skriva namn & vilken kurs det gäller på inbetalningen
APRIL
Helgen 1-3/4 Introduktion & nybörjarkurs i Ashtanga vinyasa yoga
Introduktion I Ashtanga vinyasa yoga
Vi går igenom Ashtanga vinyasa yogans andning, solhälsningarna och några av de stående ställningarna. För totala nybörjare.
Fredag 1/4 kl 17.00-18.45
Lördag 2/4 kl 12.00-13.30
Söndag 3/4 KL 12.00-13.30
Plats: Mysore- Stockholm, Sankt Paulsgatan 27 i Stockholm
Pris: 700 kr
Lärare: Karin Björkegren Jones
Anmälan: yogavita@telia.com
Anmälan är bindande och betalning sker till bankgiro: 5459-1201. Glöm inte att skriva namn & vilken kurs det gäller på inbetalningen
Nybörjarkurs i Ashtanga vinyasa yoga
Vi går vidare med andningen, solhälsningarna och fler av de stående ställningarna.
Vi börjar titta på några av de sittande och avslutande ställningarna. För dig som vill gå vidare från introduktionen.
Fredag 1/4 kl 19.00- 20.45
Lördag 2/4 kl 14.00-15.30
Söndag 3/4 kl 14.00-15.30
Plats: Mysore- Stockholm, Sankt Paulsgatan 27 i Stockholm
Pris: 700 kr
Lärare: Karin Björkegren Jones
Anmälan: yogavita@telia.com
Anmälan är bindande och betalning sker till bankgiro: 5459-1201. Glöm inte att skriva namn & vilken kurs det gäller på inbetalningen
Välkomna!!!
söndag 13 februari 2011
en mellandag
Jag har haft lite paus. Jag har sovit...
Ibland är liksom livet inte alladeles enkelt. Mycket snurrar i huvudet. Jag vet också att det är en process. Och så finns det dagar när man tvivlar om man går rätt, om man är rätt ute. Ibland kan mitt jobb vara så ensamt. Att frilansa, kan ibland känns så frustrerande. och ofta känns det som att man bara jobbar och inga arbetskamrater har man. Lite deppigt faktiskt.
Så dimper det ner något gulligt mejl från en läsare, som berättar att hon börjat yoga efter att hon läst någon av mina böcker. Som skribent blir man så klart så himlans glad, att mina ord kan väcka en lust hos någon. En lust att vilja yoga. Och det finaste är att läsarna hör av sig.
Jag tänker mycket på det där.
Om vad man skapar för klimat runtikring sig.
Jag har aldrig velat vara en svårtillgänglig person, som bygger upp en myt runtikring mig. Men det är svårt, för ibland måste man göra sig lite svårtillgänglig. För att liksom skydda sig själv. Jag fick ett annat mejl. Jag lägger ut bitar av det här:
"Hej Karin!
Hoppas allt är bra med dig, livet och dina olika kurser och o yogaresor i Skåne, Stockholm, Indien osv. Tänker ibland på att det måste krävas en bra självkänsla, en stark inre grundtrygghet o framförallt en stor portion mod för att göra det du gör. Dvs resa mycket o därmed vara borta en hel del från de du älskar, vara en inspiratör, lärare, egen företagare o även vara den som ska stå inför gruppen och ge av sig själv o sin kunskap o övertygelse. Av egen erfarenhet vet jag att människor ibland kräver så enormt mycket av den som leder. Orimligt mycket. De tror ibland att man ska kunna ta ner månen och förändra deras liv åt dem eller veta svaren på allt. Är man då i en eventuell obalans, kanske lite osäker, trött (eller faktiskt helt enkelt bara människa), så är det så himla lätt att glömma bort var gränsen går för vad man är skyldig andra. Man vill ju så gärna att de ska bli inspirerade o få kraft ur upplevelsen men det fungerar ju inte att slå knut på sig själv. Jag undrar hur du gör det? Hur du hittar den gränsen. Du behöver inte svara på detta, det är bara jag som funderar."
Vilket härligt mejl att få när man tvivlar på sig själv och vad man vill. Och att någon ser en, när man oftast är den som riktar strålkastaren på andra i egenskap av lärare. jag vet att jag är lyckligt lottad som får uppärksamhet i media, för mina böcker och dvder. Jag är jättetacksam för det.
Jag tänker mycket på rollen som lärare. Vad det betyder. Om man står där för att bli bekräftad, eller om man vill lära ut och putta iväg de elever som måste hitta sin kunskap någonannanstans, för att de liksom vuxit förbi en.
Jag tänker att jag vill vara den där läraren, som jag själv vill möta. Att det på något sätt blir mitt driv.
Jag vill verkligen att folk ska utvecklas och gilla sig själva och våga en massa saker. Att inte hålla igen sig själva. Jag vill att folk ska lysa som de stjärnor de är. Men jag märker att jag är dåligt rustad mot de som blir arga på mig, besvikna på mig, vill ha mer av mig än jag kan ge. Då kan jag gå ifrån yogalektioner och känna mig väldigt trött, men oftast känner jag mig så himla glad när jag har haft en klass.
Jag älskar att se eleverna gå i väg efter en tredagars kurs och ha den där förälskelsen i blicken, som jag också hade när jag mött yogan på riktigt.
Det är det som är mitt driv. Och så pauserna emellan när livet känns bra och snällt. När min dotter mår bra, mår jag bra, När min man mår bra, mår jag bra. Jag svajar nog mest när någon av de närmsta är ledsen eller mår dåligt. Då får jag ont i kroppen. I hela kroppen, men främst i hjärtat och i solarplexus.
Men jag har jobbat mycket det här halvåret och det har också hänt mycket det här halvåret. Både härliga saker, men också sånt som är jobbigt. När vi alla förlorade Thomasine, så förlorades något i mig. Nåt försvann och jag var inte riktigt beredd på den sorgen. Jag är fortfarande ledsen och besviken på att hon togs ifrån oss. Och det skapade också en inre oro i mig, att människor kan försvinna ur ens liv. Att det kan gå så fruktansvärt fort och att vi har ett väldigt litet utrymme i Sverige när det gäller sorg. Den är liksom tidsbegränsad. Men jag är ortfarande ledsen för det. Och det kommer säkert att tyna bort, blekna. Själva sorgen. Jag har Ts telefonnummer fortfarande kvar mobilen. Jag kan inte radera det, inte än. Jag är inte riktigt där än. I morgon är det alla hjärtans dag, en dag av kärlek. Fast alla sagar borde vara så. Var god varje dag, hjärtat ingen vinter har. Så står det på en broderad grdin jag har på min toalett på Yogavit i Båstad.
Ibland är liksom livet inte alladeles enkelt. Mycket snurrar i huvudet. Jag vet också att det är en process. Och så finns det dagar när man tvivlar om man går rätt, om man är rätt ute. Ibland kan mitt jobb vara så ensamt. Att frilansa, kan ibland känns så frustrerande. och ofta känns det som att man bara jobbar och inga arbetskamrater har man. Lite deppigt faktiskt.
Så dimper det ner något gulligt mejl från en läsare, som berättar att hon börjat yoga efter att hon läst någon av mina böcker. Som skribent blir man så klart så himlans glad, att mina ord kan väcka en lust hos någon. En lust att vilja yoga. Och det finaste är att läsarna hör av sig.
Jag tänker mycket på det där.
Om vad man skapar för klimat runtikring sig.
Jag har aldrig velat vara en svårtillgänglig person, som bygger upp en myt runtikring mig. Men det är svårt, för ibland måste man göra sig lite svårtillgänglig. För att liksom skydda sig själv. Jag fick ett annat mejl. Jag lägger ut bitar av det här:
"Hej Karin!
Hoppas allt är bra med dig, livet och dina olika kurser och o yogaresor i Skåne, Stockholm, Indien osv. Tänker ibland på att det måste krävas en bra självkänsla, en stark inre grundtrygghet o framförallt en stor portion mod för att göra det du gör. Dvs resa mycket o därmed vara borta en hel del från de du älskar, vara en inspiratör, lärare, egen företagare o även vara den som ska stå inför gruppen och ge av sig själv o sin kunskap o övertygelse. Av egen erfarenhet vet jag att människor ibland kräver så enormt mycket av den som leder. Orimligt mycket. De tror ibland att man ska kunna ta ner månen och förändra deras liv åt dem eller veta svaren på allt. Är man då i en eventuell obalans, kanske lite osäker, trött (eller faktiskt helt enkelt bara människa), så är det så himla lätt att glömma bort var gränsen går för vad man är skyldig andra. Man vill ju så gärna att de ska bli inspirerade o få kraft ur upplevelsen men det fungerar ju inte att slå knut på sig själv. Jag undrar hur du gör det? Hur du hittar den gränsen. Du behöver inte svara på detta, det är bara jag som funderar."
Vilket härligt mejl att få när man tvivlar på sig själv och vad man vill. Och att någon ser en, när man oftast är den som riktar strålkastaren på andra i egenskap av lärare. jag vet att jag är lyckligt lottad som får uppärksamhet i media, för mina böcker och dvder. Jag är jättetacksam för det.
Jag tänker mycket på rollen som lärare. Vad det betyder. Om man står där för att bli bekräftad, eller om man vill lära ut och putta iväg de elever som måste hitta sin kunskap någonannanstans, för att de liksom vuxit förbi en.
Jag tänker att jag vill vara den där läraren, som jag själv vill möta. Att det på något sätt blir mitt driv.
Jag vill verkligen att folk ska utvecklas och gilla sig själva och våga en massa saker. Att inte hålla igen sig själva. Jag vill att folk ska lysa som de stjärnor de är. Men jag märker att jag är dåligt rustad mot de som blir arga på mig, besvikna på mig, vill ha mer av mig än jag kan ge. Då kan jag gå ifrån yogalektioner och känna mig väldigt trött, men oftast känner jag mig så himla glad när jag har haft en klass.
Jag älskar att se eleverna gå i väg efter en tredagars kurs och ha den där förälskelsen i blicken, som jag också hade när jag mött yogan på riktigt.
Det är det som är mitt driv. Och så pauserna emellan när livet känns bra och snällt. När min dotter mår bra, mår jag bra, När min man mår bra, mår jag bra. Jag svajar nog mest när någon av de närmsta är ledsen eller mår dåligt. Då får jag ont i kroppen. I hela kroppen, men främst i hjärtat och i solarplexus.
Men jag har jobbat mycket det här halvåret och det har också hänt mycket det här halvåret. Både härliga saker, men också sånt som är jobbigt. När vi alla förlorade Thomasine, så förlorades något i mig. Nåt försvann och jag var inte riktigt beredd på den sorgen. Jag är fortfarande ledsen och besviken på att hon togs ifrån oss. Och det skapade också en inre oro i mig, att människor kan försvinna ur ens liv. Att det kan gå så fruktansvärt fort och att vi har ett väldigt litet utrymme i Sverige när det gäller sorg. Den är liksom tidsbegränsad. Men jag är ortfarande ledsen för det. Och det kommer säkert att tyna bort, blekna. Själva sorgen. Jag har Ts telefonnummer fortfarande kvar mobilen. Jag kan inte radera det, inte än. Jag är inte riktigt där än. I morgon är det alla hjärtans dag, en dag av kärlek. Fast alla sagar borde vara så. Var god varje dag, hjärtat ingen vinter har. Så står det på en broderad grdin jag har på min toalett på Yogavit i Båstad.
fredag 4 februari 2011
jag vill bara yoga Och sova
Ibland känns det som att man behöver en karta och en instruktionsbok för att leva ett liv. För att veta var man ska trampa ner sina fötter, och i vilken riktning man ska gå. Ibland känns också stegen som myrsteg, fast huvudet och kroppen liksom lutar framåt för att de vill fortare.
jag är ett lejon. Jag också en drake. Jag är så mycket eld. brinner så fort, har ofta så mycket energi. Så egentligen borde jag ta tillvara, de här stunderna när allt känns långsamt.
Det har varit så mycket förändringar i mitt liv på väldigt kort tid. Då när de skedde, en efter en hade jag nog inte tid att smälta dem. Intrycken.
Nu har istället tröttheten lagt sig som ett täcke över mig.
Jag vill bara yoga OCH sova.
torsdag 3 februari 2011
Yogaliv med Karin Björkegren Jones - trailer för dvd
Här en liten försmak på hur dvderna kommer att se ut. Hoppas ni gillar. Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)