onsdag 11 mars 2015

hur gör vi yogavärlden mer inkluderande?

Just nu pågår en diskussion i yogakretsar om frånvaron av andra yogabilder än de vi pumpas fulla av. Jag kan på många sätt förstå vad de som kritiserar menar.
Och ingen skulle må sämre av fler alternativ, om det skulle göra att fler börjar yoga.
Men vem ska se till att alternativen finns? Fram med fler alternativ tänker jag.
Om du vill få fram ett budskap, fram med det. Ta platsen. Vänta inte på att andra ska servera dig det du vill ha. Ibland måste man öppna ögonen på folk, få dem att förstå, men jag tror det finns bättre sätt än att klaga på hur människor ser ut, att bara unga smala tjejer får utrymme i media.

Ungefär som när man ger kritik, inte bara säga att någon är dålig, utan hur man skulle kunna gjort annorlunda. Om man vill ha en förändring kanske man ibland måste servera trögskallarna alternativen tänker jag.

Jag har jobbat i media sedan jag var 22 år. Jag ville alltid att de skulle sätta en mörk tjej på omslaget. Men fick alltid höra att blonda tjejer säljer bättre. Det är ju det som blir det sjuka, efterfrågan skapar mycket av de vi ser, eller tvingas se. Det är tröttsamt och snävt. Fram för fler förebilder i alla dess former och färger.

När jag var 24 år började jag skriva artiklar i tidningen Aftonbladets söndagsbilaga. Bland annat skrev jag en artikel om Svempa, som har down syndrom OCH är konstnär. Jag tror nog att det var första gången jag läste en artikel om en kille med Downs syndrom som inte handlade om honom som offer utan som just den fantastiska person han var. Och att han målade sagolika tavlor.  Jag har alltid drivits av att förmedla den röst som har svårt att göra sig hörd. Nu ska inte det här bli nåt sorts rättfärdigande från mig, med vad jag gjort.
Men jag tänker att om man klagar en massa på saker, och tydligt ser vad som behövs mer av, varför gör man inte något åt det?

Så hur gör man yogabubblan mer tillåtande, så att inte människor känner sig utanför. Jag gick ut på nätet för att hitta lite olika sajter. Och jag skulle bli tacksam om vi kan hjälpas åt. Mejla mig bloggar, hemsidor, instagramkonton som blir mer som alternativ.

Yoga Not just for young skinny white girls

På yogastudion Fat Yoga fokuserar man på de med större kroppar.

Hittade den här artikeln om en Yogastudio i Usa som nischar sig till tjocka Läs här

Hittade en grupp som startat Queer & Transyoga i Australien Här

På den studion som jag brukar yoga på kommer de ofta en grupp hörselskadade och döva tjejer, de hade i början när de började yoga med sig en tolk. Men de behöver de inte längre. En period, när jag jobbade på en yogastudio i stan, hade jag privatlektioner för en blind kille. Det utmanade mig mycket att tänka på ett annat sätt. Hur förklarar man för en människa som inte ser det jag vill förmedla? Ibland räcker ju inte orden. Jag blev förvånad när han sa att ingen yogalärare tagit i honom och med handen visat hur han skulle göra. Det är ju det som är så häftigt med yogan. Vi kan förmedla den, men vi behöver hjälp med hur man kan göra.

När jag började med gravidyoga slogs jag till exempel av hur likriktad gravidyogan kunde förmedlas. Nämligen att alla tjejer som var där på gravidyogan var hetero och att de hade en partner. Så ser inte tillvaron ut längre. Mamma och pappakonstellationen är inte norm. De finns ensamma mammor, lesbiska mammor, lesbiska ensamma mammor, regnbågsfamiljer ja det finns en hel regnbåge av hur en familj kan se ut. För mig är det superviktigt. Och när jag hade gravidyogalärarutbildningar så var det en viktig sak att förmedla till de som skulle börja lära ut. Barn alstras inte bara av en pappa och mamma.

Så, så klart finns det massor att göra. Så nu slänger jag ut det här.
Hur gör vi den bättre? 
För det är ju det vi vill.

Kolla den här videon: När världen ändras och blir som ens egens

6 kommentarer:

  1. Som jag skrev på ditt IG konto så är vi många som uppmärksammat det hela kring utseendefixering, show och annat som idag kopplas ihop med yoga och dessa smala, blonda unga tjejer som står på huvud och händer överallt. Det är klarat att de ska få finnas men majoriteten av bilder i olika flöden ser ut så och då blir det skevt. Det här är en bra amerikansk blogg som skrivit mycket om det, (även givit ut en bok jag läser just nu) https://bodydivineyoga.wordpress.com
    Själv skrev jag flera gånger om det i höstas i min egen blogg, bland annat det här
    http://enaningomyoga.blogspot.se/2014/10/yoga-barbie.html
    Jag har skapat en hashtag som heter #yogaforordinarypeople på IG. Man kan göra mycket själv men som sagt vi behöver bli fler. Och vi måste våga visa oss som de vi är.

    SvaraRadera
  2. Detta behövs! Jag är själv en av dem som inte vågar mig till en yogastudio av rädsla för att vara den enda tjocka, klumpiga och oviga bland alla smidiga vackra. Blev glad när jag läste ditt inlägg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Och jag hoppas du vågar dig till en yogastudio, att du hittar någon som får dig att känna det här härliga som händer i kroppen när vi yogar och när kanske en lärare hjälper en in i en rörelse eller bara tar på en plats där det känns extra fint. Jag hoppas du hittar en sån plats. Varm kram Karin

      Radera
  3. Tack för inspirationen. Jag vill vara med och hjälpa till. Yoga är för alla <3
    http://www.hela-dej.se/blog_50_16.html
    kram från en överviktig yogalärare som inte kan stå på huvudet :)
    /Maria

    SvaraRadera