onsdag 2 januari 2013

klimakteriekärring

Bildtext: Pudeln måste vara pensionärshunden numero uno. Vad tycks, hur ser jag ut som pudel?

Allt går tydligen väldigt fort i mitt liv. Jag river av. Nån sa redan för många år sedan, när jag var mycket yngre, att jag var som ett rivjärn. Jag är inte enkel. Jag är alldeles för mycket i många lägen. Jag måste säga om jag tycker att jag är orättvist behandlad, om jag tycker att nåt är fel. Det är inte bekvämt. Det är ju inte alltid jag har rätt, eftersom allt, alltid går att se från åtminstone två håll. Men jag kan inte bara stillastittande sitta där och bara ta emot. Vi rev av ett praktgräl på nyår, som fortsatte första dagen på det nya året, men vi blev sams. Och det får på nåt sätt sammanfatta alltihopa.
Alla känslor får förekomma, arga, ledsna, stora, små, men man måste hitta tillbaka.
Hela den här "cancergrejen" tar på alla. Det är tufft. Även om jag är typ frisk nu, så är det så mycket med sorgen som hunnit ikapp. Det är inte enkelt att vara jag nu och det är defintivt inte enkelt att vara nära mig. Och sedan är det ju något med förväntningarna vid nyår. Ja, vid alla högtider egentligen. Särskilt för oss "barn" som inte alltid haft de sundaste högtiderna i våran uppväxt.
Dessutom har jag på raketfart, ett halvår satts i klimakteriet. Det som vanligtvis brukar spänna över typ tio år, det rev jag av på ett halvår. Det är biverkningar och konsekvenserna av cellgifterna.
Många säger att de vill slippa sin mens. Men få säger uttalat att; Ja, jag vill komma in i klimakteriet. Men där är jag nu med allt vad det innebär. Plötsligt vallningar. Det känns som min temperatur höjs med många grader, humöret som skiftar... glad-ledsen-glad-ledsen-glad-ledsen. Klimakteriets bergochdalbana.
Där är jag nu.
För några dagar sedan ringde min onkolog. Blodproverna hade visat att jag var i klimakteriet, vilket betyder att jag slipper äta Tamoxifen. Vilket gör mig lite lugnare, eftersom den antihormonen har en del trista biverkningar, som typ blodpropp. Så nu ska min bentäthet mätas nästa vecka, för att se om jag är i riskzonen för benskörhet. Vilket den andra antihormonen har som biverkning.
Inte särskilt kul. Som att välja mellan pest eller kolera.
Det är ju mina hormoner som på ett sätt gett mig cancern.
Mitt svischande uppochned, mitt överskott av östrogen.
Nu ska man alltså "ta död" på all möjlig uppkomst av östrogen i min kropp. Det känns inte bra. Jag har hört av mig till några gurus som är inne på det här med hormoner och bioidentiska hormoner, så himlans trist bara att ingen kan hjälpa mig.
För jag tänker att det borde ju finnas ett alternativ?
Jag tycker det är obehagligt att jag ska äta antihormoner i fem år.
Men nu är det ju "all-in" när det gäller behandlingar för att bli av med den här skiten. Så nu får jag ta att jag är en klimakterikärring.
Jag har ju på ett sätt redan startat och det var ju långt innan cancern. Ja, ni vet min längtan efter pensionärslivet. Men jag vill helst vara så där Florida-chic-pensio.

2007, skrev jag en artikel till Amelia, eller var det Tara om klimakteriet, nu är jag själv där


Klimakteriet, låter nästan som ett skällsord. Inte nåt man direkt längtar efter, men ganska oundvikligt för oss alla kvinnor. Vi kommer alla att komma dit. Men hur är det egentligen? Och hur vet man att det är klimakteriet? Måste man må dåligt? Är klimakteriet slutet på ett liv som kvinna, är det nu man blir tant? Eller är det nu man kan slappna av och ha sex för sin egen skull?

För det flesta kvinnor börjar klimakteriet med nattliga vallningar. Du kanske vaknar väldigt het om natten och sliter av dig täcket, fast det kanske är mitt i vintern och du sover med fönstret öppet. Eller så har din mens alldeles plötsligt, från att ha kommit på klockslaget varje månad, börjat bli oregelbunden. Det kan vara tecken på att du är på väg in i övergångsåldern. Men, klimakteriebesvären kan skilja sig från kvinna till kvinna. Några märker knappt av övergångsåldern, medan andra måste äta östrogen på grund av att de mår så dåligt inte bara fysiskt utan också psykiskt under sin klimakterieperiod.

Värmevallningar

Svettningar och värmevallningar är vanliga besvär. De beror på att kroppens termostat kommer i obalans i samband med de hormonella förändringarna i övergångsåldern. En värmevallning brukar upplevas som en värmevåg i höjd med bröstet som förflyttar sig uppåt över halsen, ansiktet och hårfästet. Man blir röd i ansiktet och värmevågen följs av svettningar som utgår från hårfästet och ansiktet. Det kan ibland droppa från håret och ansiktet. Eftersom de här symtomen beror på att kroppens termostat är i obalans kan också så kallade kylvallningar förekomma. Det är inte lika vanligt som svettningar och värmevallningar. Kylvallningar brukar upplevas som frossa och att man fryser även om man sover under extra täcken.

Hormonbalansen förändras kraftigt
Vi kvinnor kommer in i övergångsåldern när vi är mellan 45 och 55 år, det vi också kallar klimakteriet, som brukar vara i ungefär fem år. Genomsnittsåldern ligger idag på 51 år Det börjar nåt år innan vi får vår sista mens och pågår sedan i några år. Under övergångsåldern förändras hormonbalansen kraftigt i kroppen, bland annat så minskar äggstockarnas tillverkning av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gulkroppshormon, progesteron. Det är den minskade mängden östrogen som gör att man kan få övergångsbesvär som till exempel svettningar, värmevallningar, sömnproblem och svängningar i humöret. Menopaus, kommer från grekiskans mensis, som betyder månad och är definierat som tidpunkten för den sista menstruationen. Före och efter menopausen befinner sig kvinnan i klimakteriet. Klimakterium, som är det medicinska namnet, kommer från grekiskan klimakter vilket betyder kritisk tidsperiod.

Menopausen

När den sista menstruationen närmar sig sjunker halten östrogen långsamt i blodet, och ungefär fem år efter den sista menstruationen är nivåerna konstant låga, precis som före puberteten. Den sista menstruationen, eller menopausen, inträffar hos svenska kvinnor i genomsnitt vid 51 års ålder. Det är normalt att ha sista menstruationen vid alltifrån 45 års ålder till 55 års ålder. Menopausen beror på att ägganlagen i äggstockarna har tagit slut. Äggstockarna kan därför inte reagera på de hormoner som stimulerar ägganlagen att mogna till befruktningsbara ägg.

Äggstockarna åldras

Den primära anledningen till menopaus är att äggstockarna åldras, östrogennivån sjunker och blir så låg att livmoderslemhinnan inte längre stimuleras. Därför blir det inte någon blödning. När en kvinnas äggstockar inte längre kan stimuleras av hjärnans hormonella signaler, slutar de producera de två kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Kroppen fortsätter dock att producera en mindre mängd av ett svagt androgen i binjurarna som ombildas till östrogen i fettväven. Kvinnor med mycket fett kan därför ibland ha mindre klimakteriebesvär än smala kvinnor.

Den visa kvinnan

Menopausen är en naturlig livshändelse, som är viktig i en kvinnas liv. Precis lika viktig i en kvinnas utveckling som hennes första menstruation och möjligheten att bli mamma. Precis som menstruationen är bron mellan att gå från flicka till kvinna, så är menopausen en väg in i den visa kvinnans värld. Bland indianerna så var det först när en kvinna passerat klimakteriet som hon kunde bli shaman och medicinkvinna. Så klimakteriet är en möjlighet för en kvinna att i sin fulla prakt få blomma ut och ta plats som den kraftfulla, kreativa och
visa kvinna hon faktiskt är.


Hur vet man att det är klimakteriet?

De olika symptomen som uppstår när kvinnor förlorar sin östrogenproduktion är olika från kvinna till kvinna. Graden av besvär tror man hänger samman med hur snabbt östrogennivåerna sjunker.
  • Blodsvallningar – man vaknar upp jätte varm på natten
  • Svettningar
  • Yrsel
  • Hjärtklappning
  • Torr slemhinna, ibland klåda och flytningar i underlivet. En del kvinnor kan känna av olika former av smärta i underlivet.
  • Depression
  • Sömnstörningar
  • Koncentrationssvårigheter
  • Man kan känna sig irriterad

Andra symptom:
  • ryggont
  • torrt, glesnande hår och torr hud
  • mycket kraftiga menstruationsblödningar
  • mycket obetydliga menstruationsblödningar
  • blodvallningar, som mestadels berör ansikte och hals
  • inkontinens
  • benskörhet
  • ökad hårväxt i ansiktet, på magen eller bröstet
  • oelastisk slida
  • omkring 20-25 procent av kvinnorna i klimakteriet upplever smärta vid samlag. Det beror för det mesta på att slidans rygg har blivit tunnare och på brist av slidsekret, båda delarna orsakas av östrogenbrist. Källa: Illustrerad uppslagsbok om naturliga läkemedel av C. Norman Shealy

Naturlig hjälp: Vitaminer och mineraler

Vid oro och irritabilitet – ta magnesium och vitamin b-komplex
Vid ömma och knöliga bröst – Vitamin e, linfröolja, acidofilus och vitamin b-komplex
Vid förstoppning – extra intag av vitamin c
Vid brist på energi och vid trötthet – Co-ensym Q10
Vid kraftig blödning – vitamin c kan reglera det om det kombineras med bioflavonoider
Kraftiga menstruationsblödningar – vitamin A, zink, järn och vitamin B-komplex
För att reducera värmevallningar och nattliga svetttningar – selen och vitamin C.
Smärtsam menstruation – zink, vitamin c, vitamin E och magnesium
Vid hudproblem – linfröolja, jättenattljus, vitamin b-komplex och zink
Sömnlöshet och sömnproblem – magnesium
Vid torrhet i slidan- kan man föra in en kapsel vitamin E i slidan
Källa: Illustrerad uppslagsbok om naturliga läkemedel av C. Norman Shealy


Faktarutor.

Rökning påskyndar klimakteriet

Antal födda barn, vikt och ålder när puberteten inträffade påverkar inte klimakteriet. Däremot gör rökning att klimakteriet påskyndas med ett och ett halvt år jämfört med icke-rökaren.

Höj bmi för kvinnor i klimakteriet

Enligt en studie från Lunds universitet så bör det finnas en speciell bmi-tabell för kvinnor i klimakteriet. Bmi står för body mass index och ger riktlinjer för vilken vikt en person av viss kroppslängd bör ha. Kvinnor i klimakteriet borde få en högre bmi. När menstruationen upphör försämras kvinnors fettförbränning så att de går upp i vikt. Försök att banta då kan leda till ytterligare viktökning, enligt studien.

Det går att få i sig lite östrogen via maten. Kött, öl, alfagroddar, ärtor, bönor, sallad och kål är rika på östrogen, liksom asiatisk mat innehållande sojaprodukter. Troligtvis är det en av anledningarna till varför asiatiska kvinnor har färre besvär i samband med klimakteriet än de västerländska.

Snarkar mer
En teori är att låga östrogennivåer gör musklerna slappare, vilket gör att kvinnor i övergångsåldern snarkar mer.

Träna, träna

I ett flertal undersökningar har kvinnor som tränar uppgett betydligt färre klimakteriebesvär än kvinnor som är fysiskt inaktiva. Till exempel har det visat sig att värmevallningar var dubbelt så vanliga hos passiva kvinnor än hos aktiva. Vid en större belastning på skelettet, som joggning, raska promenader eller tyngdlyftning, har man sett att benmassan ökar vilket minskar risken för benskörhet.

Böcker om klimakteriet:
  • Klimakterieboken, Lilian Edvall, 1993.
  • Kulla-Gulla i övergångsåldern, Cecilia Hagen, 1994.
  • Är det varmt här – eller är det bara jag?, Gayle Sand, 1994.
  • Tänk om det är klimakteriet, Kerstin Thorvall, 2000.
  • Kvinna, Britt-Marie Landgren och Outi Hovatta, 2002.

Några tecken på att jag är en klimakteriekärring


Mitt lapptäcke på landet.

Tofflorna som är varma, men där tårna får andas. (bekväma kläder är väl också en pensio"varning")

Bekväma och billiga snowjoggers. Du slipper knyta med fiffiga kardborreband

Promenader, så man hinner tänka eller prata 
 Dramaten, gärna i klimakterietyget Vilda djur. Och så klart en liten pudel som ständig följeslagare

Det där vilda får gärna fortsätta i mönstret på koftan, mössan och grr underkläderna

 En sammanfattning. Så fint Jag har inte hittat hem, men 
jag har lärt mig att bo i min röst. Fint, fint, fint.

4 kommentarer:

  1. Hej Karin! Vilket bra inlägg! Jag är själv där med hormonberoende cancer och det känns bra att jag inte är ensam om att uppleva det så här. Humörsvängningar, begynnande klimakteriebesvär (jag är inte där riktigt ännu, är bara halvvägs i behandlingen) och fan vet allt utöver den "normala" oro och rädsla som följer på sjukdomen. Det är också svårt att veta vad som beror på klimakteriet och vad som tillfälligt orsakas av cellgifterna. Detta utsätter verkligen relationen för stora påfrestningar. Tack också för mattipsen. Har groddat alfafrön i tron att det är nyttigt, men alltså inte om man ska undvika östrogen. Onkologen har bara pratat om sojaprodukter typ sojamjölk, soygurt, sojakött etc. Kram Annika

    SvaraRadera
  2. Skrattade gott när jag läste om "rivjärnet", detta har även jag fått höra en del gånger. Skönt att höra att man inte är ensam om att inte alltid kunna bita ihop. Kram på dig/Annelie

    SvaraRadera
  3. Kanske Marianne Arnström skulle kunna hjälpa dig med detta med naturliga hormoner, eller i allafall bolla dig vidare. Hon är en hejjare på hormoner och håller kurser både i Sverige och utlandet. Jag kom i kontakt med henne när jag var hos hennes man som är naturläkare. Linken till hennes hemsida om du vill kika in är: www.vitallyft.se/


    SvaraRadera
  4. Hej Karin! Tack för intressanta tips! Kan du rekommendera något särskilt märke på E-vitaminkapslar att använda vid torrhet i slidan? /Varmaste hälsningar MartinaA.

    SvaraRadera